En tjurig Vädur...

1 vecka sedan operation och det går hur bra som helst!!! Igår slängde jag kryckan och rattade bilen till Strängnäs. Gick kanonbra med koppling och tjugotretton rondeller.

Känner nog att kirurgen triggade mig på ett sätt som han nog inte föresatt. Läkaren var väldigt negativ och hade vissa attitydproblem redan vid snacket med mig innan operation. Han visst redan vad som var fel och inget skulle bli bättre, tvärtom sämre. Jag blev fruktansvärd irriterad på hans attityd och har svårt att visa respekt inför "högheter som tror sig veta allt" och dessutom före operation! Är jag vädur eller är jag vädur??!!! *Daaahh*

När så sköterskan väckte mig fr narkosen och meddelade att de friserat meinsken så slog min skadeglädje i taket *skrattar*. Kunde ju inte heller låta bli att poängtera detta för Herr Besserwisser, vilket självklart inte mottogs särskilt positivt. Vilket jag självklart glatt konstaterade och kunde fortsatt ännu mindre hålla tand för tunga... *gapskratt*.

Nu var ju inte min förväntan fr operation att jag skulle springa maraton, inte heller cykla Vättern runt och inte heller åka Vasan och definitivt inte köra nerför Åreskutan. Nej, mina förväntingar var mer modesta, promenader i lagom takt på grusvägar, skogsstigar och kanske över stock och sten, svampletning förståss, kanske lite kullerstenar i någon mysig stad, lite butiker och asfalt emellanåt. Så vad var problemet då??!! Ja enl Herr Besserwisser så var allt åt helsicke och jag skulle inte förvänta mig något annat än det sämsta. Trodde han ja??!! HAAAA!!! säger jag bara då har du inte träffat på en Dubbelörn som dessutom är Vädur!!

Här har rehabiliteringen gått i rasande fart. Två dagar viloläge men sedan var det kryckpromenader och idag slängde jag som sagt kryckorna och haltar fram men jag tar mig fram. Kör bil precis som tidigare och sjukgymnastiken börjar på måndag. Så nu ska den jädra läkaren få se vem som vet bäst *pfahhh och knycker med huvet*.

Kanske skulle jag tacka surputten, för det är precis sådana som han som får mig igång och triggar mig mer än några andra ;)

Så c de-sign det kommer att gå superfint för dig med!! *ler*

Bättre och bättre...

Det går sakta men säkert framåt och blir bättre och bättre dag för dag... Kunde redan i lördags t o m ta kortare kryckpromenader på gården. Känner mig dock ännu för osäker med bilkörning så vår go'a granne har lovat köra sonen till morgonbussen de närmsta dagarna.

Fredag och lördag blev mycket vila och hade inte ork till annat heller. Men redan på söndag började rastlösheten krypa i mig. Vädret var hur vårigt som helst, +10 i söndags och det var ändå mulet. Tog en kryckrunda på tomten och tittade till våra odlingsland. Föreslog kära mannen att ta några spadtag för att kolla läget. Det konstaterades snabbt att det inte fanns någon tjäle i backen och jorden var i perfekt skick för att vändas.

Läste i tidningen att vårbruket startat nere i Skåne. Rekordtidig var den ju även här på Karl-Johansgården, lördag 22 februari gick startskottet här *skrattar*. Både lördag och söndag utnyttjades till vårbruk och förberedelse inför odlingssäsongen.

Kära mannen vände jorden och körde även jordfräsen. Det kändes betydligt lättare även för mig att äntligen få något att göra och som dessutom kunde utföras med bara en hand fri, d v s peka på arbete som ska utföras. Så jag satt inne vid fönstret och dokumenterade arbetet och kunde inte låta bli att begrunda det kloka arabiska ordspråket "Hur vacker är ej hackan i någon annans hand"... ;)

Jag överlevde...

I onsdags tog Flisan och jag en biltur till Lilla Ugglebo och fyllde bilen med shopping. Vad gör man inte för att hjälpa butiksinnehavaren bli av med lite kartonger??!

Vi hann även en sväng till Min Skattkammare. Det kändes som den här resan med en massa skratt var välbehövlig så jag fick skingra tankarna inför min lilla operation. Trots att jag genomgått en massa operationer av olika slag under årens lopp så gillar jag verkligen inte, varken sjukhus, nålar eller läkare!!!

Operationen gick bra men mådde väldigt tjyvens igår kväll. Känner mig nog inte heller "fit-for-fight" idag, men det blir sakta bättre. Tar mig fram med kryckor de närmaste dagarna men sedan ska jag nog kunna börja belasta benet igen. Beskedet efter ingreppet var väl inte överdrivet positivt. De har friserat min menisk men det saknas brosk i stora delar av knäskålen. Blir det inte bättre eller att smärtorna kommer tillbaka, då är det en ny knäled som gäller...:(.

Nu tillhör jag det där otroligt optimistiska släktet så visst tusan ska det här bli bra, eller åtminstone betydligt bättre än innan. Jag ska kunna njuta av våren och sommaren och ska definitivt gå i svampskogarna i år!! Det ska dröja innan jag hamnar hos ortopeden igen!!! *har bestämt*

Så nu har jag grejat ett livstecken fr mig och känner att det är dags att krycka tillbaka till viloläge igen...

Önskar er alla en skön och vårig helg!

Ljuset är här!!!

Har ni sett ljuset på morgonen??!! Vilken skillnad mot förra veckan??!!

Dessa bilder tog jag bara inom 15min! Klockan är strax efter 7 och det är ljuuuust!! Solen har gått upp!!! Som jag har längtat efter detta...

Det känns verkligen som vår här hos oss. Så här såg det ut förra året . Jag måste erkänna att jag definitivt inte saknar snön och föredrar denna härliga annorlunda februari *skrattar*. Igår hade vi +10 och strålande sol. Världen är upp och ner!

Ska-bara...

Tack och lov att man inte är med och varken vet eller ser allt... ;)


Nu är inte min artroskopi av det större slaget utan de ska in i mitt knä och troligtvis frisera till min menisk. Litet orörlig blir man efter det och helst ska man nog inte heller ut på ensamma skogspromenader *ler*.

Försöker ta tag i vardagssysslorna men det går lite trögt idag. Förstår inte varför, men måndagar blir liksom inte som andra dagar. Leker istället med kameran och testar olika funktioner. Ser inte bättre ut än att denna dag blir en sådan där "Ska-bara-dag..."

Skabaravisa mitt nytagna foto ;) Persikekvistarna som nu börjat blomma...

Sportlov nästa vecka...

Sonen börjar sitt sportlov nästa vecka och invigde ledigheten med att åter åka iväg på en cykelnatt(!) i Linköping. Därmed försvann även kameran. Nu var det ett gäng som även hade bilar och vi slapp köra denna gång. I år är det första gången på 8 år som han inte åker till Åre. Vintern känns väldigt långt borta när vi knappt haft snö på backen. Örterna växer och frodas istället, såg att myntan och oreganon kommer grön och fin, förutom rosmarin och timjan som stått gröna hela vintern.

Vädret har varit bitande kallt och det blev inte så mycket utejobb som jag planerat för mannen p g a den isande blåsten. Lite medkänsla har man ju ändå ;). Har mest gått och plockat här hemma. Tittat på allt som jag borde göra... och listan blir längre och längre. Inser att vissa saker måste åtgärdas här i början på veckan för sedan hamnar jag under "kniven" och blir mindre rörlig för ett bra tag framöver. Känns svårt att motivera sig till en artroskopi nu när man äntligen kan ta långpromenader. Har konsulterat min egen medicinska expert och även sjukgymnast och det är bara att gilla läget. Skadan finns där även om jag inte känner av den just nu, tackar jag nej till operation så hamnar jag sist i rullarna igen. Nu borde jag bli helt återställd lagom till våren och sommaren. Men trist känns det när jag vet att skogspromenaderna är slut för ett bra tag framöver...

När sonen inte är hemma och det händer faktiskt inte ofta... än så länge ;), då gäller det att passa på med matlagningen. Här lagas mat som sonen inte sätter så högt på sin mattopplista och sedan avnjuts sådant som han garanterat gillar, men som vi nu slipper dela med oss... *smarta föräldrar*. Middagen blev scampi och pilgrimsmussor i saffranssherrysås... och på natten en löjromstoast. Himmelskt!

Tittade på deltävlingen till Melodifestivalen och kunde konstatera att "folket" inte alltid röstar som man tror ;). Jag tillhör dem som får rysningar av Carola men inte av det där angenämare slaget, utan helt andra kårar *gapskratt*. Har alltid haft svårt för denna tjej och igår kunde vi glatt konstatera att hon och Andreas inte fick någon direktskjuts till Globen. Måste kännas i egot hos henne ;).

Har väl inte så mycket åsikter om denna omgång, mer än att Sannas ballad var vacker och att hon sjunger väldigt bra. Tvillingarna var coola leftovers fr någon annan era, men inte denna... Värre var det väl i förra omgången! Behöver nog inte ens kommentera det över huvudtaget... *skrattar*.

Har precis hämtat sonen fr cykeläventyret. Hem kommer han med vinterns första förkylning. Bra tajmat när sportlovet börjar :).

Idag en Hjärtedag...

Förutom att det idag är Alla Hjärtans Dag då vi ger hjärtekramar till våra nära, så är denna dag en alldeles speciell dag för alla hjärtebarnsföräldrar...

http://www.hjart-lungfonden.se/barnhjartan
http://www.hjartebarnsfonden.org/

Istället för blommor skänker jag 50kr genom att SMS:a HJÄRTA till 72900.

(Pengarna går till Hjärt-Lungfondens barnhjärteinsamling)

Ny kamera och nytt liv...

Har gått runt och fotat allt och alla för att lära känna min nya kompis *ler*.

Idag var det åter en helt fantastisk vårdag, +8 och strålande sol fr klarblå himmel! Tog min promenad i skogen som tydligen tog luften ur mig för sedan sov jag dryga timmen på soffan...

Fick lite ny energi och bläddrade runt bland mina recept och fann denna gudomligt goda soppa. Soppan blev en succé här hemma *skrattar*. Tror nog min kära man sa 15 gånger att det här var verkligen såååå gott och sedan försäkrade han sig säkert 5 gånger om att detta recept fanns i uppskrivet i min "Supersmarrhandskrivnareceptbok" *gapskratt*. Och det gjorde den, för jag har blivit bjuden på denna soppa hemma hos Flisan och det var just därför den hamnade i min "Supersmarrhandskrivnareceptbok" ;)

Här är receptet men som vanligt med vissa modifieringar:

Flisans kycklingsoppa

kycklingfiléer
lite mjöl
2msk tomatpuré
1msk paprikapuré (finns hos både ICA o Coop märket LaRoc)
1 l vatten
4msk kycklingfond
1msk harissa (tunisisk chilipasta, finns också både på ICA o Coop)
Den är väldigt stark så mängden bör anpassas efter sin egna toleransnivå ;)
2 finhackade vitlöksklyftor
2 dl risoni (pastagryn)
2,5dl mellangrädde
½ pressad citron

Skär kycklingfiléer i små bitar, strö lite mjöl över bitarna och fräs dem i smör.
Tillsätt tomatpuré och turkisk paprikapuré, vatten och kycklingfond.
Lägg i risonin, harissa, vitlök, salt och peppar.

Låt koka i ca 10 min. Häll i grädden, låt koka ihop och tillsätt citronsaften innan servering.

Känner att jag skulle vilja skriva lite mer om detta inlägg, men låter bli. För det blir som de blir när man skriver ett inlägg samtidigt som någon av en s k vänner är inne på MSN med en massa skratt, vansinniga kommentarer, ljudfiler med recitationer på diverse dialekter, sånger med texter som gör att man nästan ligger dubbelvikt... Jag har så ont i magen... inte av soppan men av denna Flisan...

Tack Flisan för receptet och för underhållningen... ;)

Väskorna är hemma...

Ja, det är ju även kära mannen också *skrattar*.

Ni hade väl ändå inte trott att väskorna enbart fylldes av generösa gåvor till söta frun??!! Visst är min kära man ett underverk men även solen har sina fläckar... *ler*. Nä, jag känner min kära man tämligen väl så jag visste nog att han fyndat det mesta till sig själv. Vilket han definitivt hade gjort ;). Fast denna gång fick även sonen en rejäl "hög" med kläder och skor.

Jag fick min efterlängtade kamera och den är verkligen precis så bra som utlovats. Håller som bäst på att sätta mig in i alla funktioner och finesser. Lite annat smått och gott fanns i väskan till oss här hemma, samt mitt önskade dofta-gott. Även en söt fru på landet kan behöva lite väldoft när hon går på sin skogspromenad *gapskratt*.

Sonen hade premiär på sin första körlektion igår och det gick hur bra som helst. Vi har upptäckt att det bästa är nog om sonen får övningsköra lite basic på körskolan innan vi tar vid med träningen.

Satt med sonen i bilen här på gården och innan han ens hade backat ut bilen så var bråket i full gång. Det känns som vi borde kunna ta oss lite längre än till parkeringen när vi ska ut och övningsköra.Tror även det tar bättre, när en bilskolelärare säger att man ALLTID måste titta bakåt när man backar ;)

Efter första dubbellektionen så bådar det gott. Några dubbellektioner till och då ska nog sonen och jag komma lite längre nästa gång... *skrattar*

(Jag hetsig??!! Temperament??!!... Sådan mor, sådan... vaddå??!! *spärrar förvånat upp ögonen*)

Solen skiner...

En underbar måndag har vi här hos oss. Vindstilla, blå himmel och sol!!

Kära mannen ringde igår innan avresan hem fr Dö Stäjts och berättade att han fått köpa en till resväska!!?? Det fanns så mycket att köpa och allt var bara så billigt. De hade tydligen hittat ett enormt shopping mall och väskorna var nu sprängfyllda *ler*. Vet att han åtminstone har hittat en digitalkamera till mig, en liten fin sak som blivit bäst i test i flera tidningar. Den var dessutom 1500kr billigare over there än här.

Snart ska jag iväg och möta upp kära mannen i Eskilstuna.

Gissa om jag längtar och väntar på väsk... jag menar älskade mannen *ler vackert*

Pssst... Har varit på skogspromenad med hundarna och får meddela att solen verkligen värmer!!! Det luktar vår och känns vår.... *ljuuuuvligt*

En skogspromenad...

Sitter här vid mitt lördagsfönster...

Nu har jag äntligen fått upp rutinerna för mina power walks, dvs inga finpromenader på asfalterade el grusade gångbanor *ler*. Nej här är det boot camp i skogen! Över stock och sten, uppför och nerför, över diken och under granar i mossklädda skogar.

Naturen är otroligt vackert, upptäcker grönheten i mossan när solens strålar når in i gläntan. Fåglarnas kvitter som om det verkligen vore vår. Vatten som porlar och glittrar i solen.

Har läst i många artiklar och böcker om naturen som en helande kraft. För mig är den verkligen det! Medan vi bodde i stan var våra helgbesök i torpet det som höll mig uppe. Stan gjorde att jag försvann, kände mig instängd och på gränsen till kvävd. Kvävd av allt runt omkring, bilar, tåg, flyg, människor, ljud, oljud. Aldrig den där ljuva sköna tystnaden då bara naturen hörs.

Jag är oerhört tacksam för att jag faktiskt kan njuta fullt ut av detta! Har läst en underbar bok som jag verligen kan rekommendera I tacksamhetens tecken. Den är skriven av Patricia Tudor-Sandahl, psykolog/psykoterapeut.

Så här står det bl a i den:
Tacksamhet hör samman med att leva fullt ut det liv man redan har, det vill säga det verkliga livet och inte det livet som man önskar sig eller tycker att man borde ha. Detta är för somliga en helt naturlig hållning. Andra behöver tid att lära sig att se med tacksamhetens ögon.

Att växa i tacksamhet är en personlig process som rör sig om mognad, mål och mening. Låt oss lyfta blicken, höja oss över vår jagiskhet och ana hur vi människor hör samman med varandra. För tacksamhet är i grunden en relation - till varandra och till livet.

Efter många år har jag nått hit. Att leva här och nu...

Från min promenad...







Sitter slutligen på min bänk nedanför drängstugan och njuter...

En grå mellandag...

Efter söndagens snöfall som försvann lika fort som den kom, så har det bara varit ett trist gråväder.

Min tidknappsdüsk blev utbytt och senare samma dag efter lite plugga in och plugga ur och den nya bemanningen vid knapparna så visade tiden rätt även i vårt sovrum här i Sörmland *skrattar*.

Söndagens snöoväder gjorde mig lite rastlös och hur botar man rastlöshet bäst?! Jo, det är att sätta kära mannen på jobb! *gapskratt*

Dagens uppgift blev min datorplats. Lite dirigerande av omflytt och byte av möbler resulterade i en fräschare datorplats. Kära mannen fick dessutom det ärofyllda uppdraget att reda ut råttboet bakom skrivbordet *skrattar*. En stilla undran måste det finnas så herrans mycket sladdar i detta trådlösa samhälle??!!
Tålmodigt ordnade han till med både möbler, sladdar och kopplingar så det blev riktigt bra! Utsikten över hagarna är underbar och jag njuter nu än mer av min härliga blogghörna *ler*.


Skrivbordet ska målas om, likaså gamla pinnstolen... Persiennerna kommer definitivt att ryka i vår! Måhända nån annan dag då rastlösheten kommer krypande ;) *skrattar*

Imorgon åker kära mannen till USA på ett kortbesök. Gillar inte när han är bortrest, trivs med att ha boet intakt ;). Sonen och jag passar som vanligt på att njuta av risotto imorgon, vilket definitivt inte är en favoriträtt hos mannen. Vi får väl se vad vi ska hitta på, nu när katten är borta...

Hjärtebarnsmånad...

Vill påminna er alla om att februari är alla barnhjärtans månad. Under flera år så har pengar insamlats just under denna månad då Alla Hjärtans dag även infinner sig. För vår familj har Alla Hjärtans dag en alldeles speciell innebörd...

Varje år föds 1 000 barn med hjärtfel i Sverige. Målet för 2008 är att samla in tio miljoner kronor till barnkardiologisk forskning. Forskarnas mål är att kunna identifiera barn med hjärtfel så tidigt som möjligt och förbättra operationsmetoderna och behandlingen av dem. Forskarna vill också ge barnen förutsättningar för ett bättre och friskare liv.

Hos www.hjart-lungfonden.se hittar du mer information. Flera olika aktiviteter finns under denna månad. Här finns mer info.

Ett sätt att hjälpa barn med hjärtfel är att köpa ett hjärtepin. Skolungdomar och butiker som t ex Hemtex säljer denna nål. Årets hjärtan är målade av illustratören Ilon Wikland och den folkkäre Hasse Alfredson. Hjärtepins har jag redan köpt...
Du kan även enkelt skänka 50kr genom att SMS:a HJÄRTA till 72900. Det har jag också gjort...

Ett rop till tidknappsdüsken...

Vi har en sån där förträfflig klocka som projekterar tiden i taket. Vill gärna ha koll på tiden även när jag sover (!). Istället för att kika på klockan vid sängbordet kan man glutta med ett öga i taket och få besked om att man får sova länge, länge till.

Nu har vi dessutom en sån där klocka som sköter sig själv, ovsett strömavbrott, sommar- el vintertid. Den är radiokontrollerade och styrs av en tidssignal från något atomuret i Braunschweig, Tyskland. Som jag har förstått så verkar det sitta en düsk som trycker varje timme på diverse knappar som då skickar signaler till olika tidszoner. Den Sverigeansvarige düsken har haft vissa problem ibland. Det har hänt att jag noterat att klockan är 03:17. Efter att åter ha sovit så kikar man igen och då visar klockan 01:10!! Går man då upp och kollar klockan i hallen så ser man att den är 04:10... *ähhummm* Så denna düsk verkar snubbla på knapparna emellanåt. Detta brukar även då korrigeras snabbt. Nu händer detta inte ofta, någon gång per år kanske, så vi ska väl inte direkt klaga på den tyska ordningen.

Men så imorse hände något åter med vår kära düsk av ordning. Kikar till vid 06:10 och konstaterar att jag kan sova lite till. Vaknar efter en skön sömn och ser att klockan nu är 06:17. Kan väl ändå inte stämma, tänker jag. Jag sov betydligt längre än så. Tittar ut och ser att det börjat ljusna rejält. Går upp och ser att klockan i hallen visar 07:20!! Vad nu??!! Går in i sovrummet och ser att där är den fortfarande en timme efter...

Jahapp, nu sitter jag här och klockan är 11:36 men i sovrummet är den fortfarande en timme efter, 10:36. Vad har hänt med düsken? Somnade han?? Blev han akutsjuk? Kan man ringa någonstans och påtala att han missat ett tryck där på morgonkvisten?? Vad händer annars imorgon måndag? Jag har ju aldrig ett alarm utan vaknar vid ca 0530 i vanliga fall men nu har jag ju ingen klocka att säta min tillit till. Tänk om nattvaktsdüsken nu vaknat till liv och upptäckt sitt misstag. Är då klockan 0530 eller 0430 när den är 0530. Eller skräckscenariot att han gör ett dubbeltryck och den t o m är 06:30??!!! Bussar ska passas så tiden den måste vi ju bara kunna lita på...

Så snälla düsk av ordning kan du inte se att något har hänt här i vårt sovrum i Sverige??!!