Lycka kan vara...

Lycka kan vara mycket. Men frågan är om lycka kan vara så simpelt som en strykbräda?

Ja, det kan det!! Om strykbrädan får se ut så här!! Och det gör min fr o m idag... ;)


Bilden fr C'est la Vie

Lyckan är fullkomlig! Strykbrädan är vacker som en tavla, doftar gediget trä, en njutning för ögat och strykningen kommer hädanefter att gå som en dans. Tror benhårt på, att om redskapen är vackra, så blir jobbet per automatik betydligt roligare ;).

Var jag fann den? Jo här, klicka in hos C'est la Vie

Tillägg: Var ju tvungen att göra fint i rummet där skönheten ska få stå framme för jämnan. Har nu provstrukit och kan meddela att strykningen var helt underbar... lalalala, tralalala, lalalaaaa

Det tar sig sakta...

Chockade familjen i helg med att baka en äppelkaka, igen! Tredje gången gillt och tredje helgen i rad ;). Sonen tror knappt sina ögon, men det är väl aldrig för sent för en förändring. Denna helgens kaka blev höjd till skyarna och blev utnämnd till den godaste de någonsin ätit *generad*. Därför delar jag självklart med mig av receptet här nere.

Som vanligt har det tagit några dagar att hämta sig fr roadtripen. Alltid lika roligt med vänner och dessutom förenat med besök till en butik där man både kan shoppa kläder och vackra saker till hemmet.

Helgen har ägnats åt allt annat än avprickning fr projektlistan. Konstigt vad mycket annat man kan göra under en helg och fortfarande känna sig nyttig ;). Det kändes ändå som det viktigaste var att njuta av höstfärgerna och solen. Plockade även in de sista vackra vita skönheterna från trädgården.



Hösten närmar sig med stormfart. Trots att det var soligt och hyfsat varmt i helg så känns det verkligen att det är höst. För vilka morgnar... trolska, dimmiga och magiskt vackra...



Ursprungsreceptet fann jag hos favoriten Allt om Mat. Men som vanligt kan jag inte hålla mig till ett recept utan lade också till ingredienser helt efter eget huvud. Det bästa av allt, bara en bunke och en slev som blir nedsmutsad ;).

Varsågoda här bjuder vi er på Örngott ;)

Tillägg 1: Mandelmassan är tillsatt efter sonens önskemål. Men det går precis lika bra utan... tror jag *skrattar*.

Tillägg 2: Den här kakan var absolut den enklaste av alla att göra. En enda pyts, bara slänga in alla ingredienser o så röra om. Minimalt med disk, vilket är ett absolut villkor om jag ska baka ;)

Dubbelörnarnas favoritäppelkaka
50 g mandelmassa
3 ägg
1,5 del strösocker
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
2 msk kokosflingor
1 dl mjölk
50 smält smör
4 äpplen
4 msk ljus muscavadosocker
6 tsk kanel

Smörj en springform (löstagbar kant). Riv mandelmassan och blanda ner äggen, ett i taget. Rör ner sockret o kokosflingorna. Blanda vetemjöl med bakpulver o vaniljsocker. Rör ned i äggsmeten. Tillsätt mjölk och smält smör.

Skala o klyfta äpplena. Lägg hälften av klyftorna på botten av formen. Strö över hälften av muscavadosocker o kanelen.

Häll hälften av smeten över äppelklyftorna. Lägg resterande klyftor över smeten samt muscavadosockret o kanelen. Häll sedan över resten av smeten.

Mitt i ugnen, 175gr i ca 40 min.

Jag körde överkurs och garnerade t o m kakan med ett fint mönster av florsocker! Jag vet vad ni tänker... Himmel, vad ska hon komma med härnäst??!! *gapskrattar*

Roadtrip och ugglor...

Det var en helt underbar höstdag igår då vi susade fram längs Mälardalen mot Uggleriket och Lilla Ugglebo. Denna gång var det jag som höll i ratten av ren omtanke om Flisans körkort.

Speditionsfirman hade tidigare underrättat oss om att en leverans var på ingång just denna dag. Landade därför extratidigt i Uggleboet för att bevaka våra intressen. Hann därför också rota runt helt ostörda i butiken innan öppningstid. Självklart tog vi emot godset fr Danmark och var butiksinnehavaren behjälplig med en leveranskontroll av alla, märk väl, ALLA, nyanlända kartonger ;).



Vi fick en härlig lång dag med goa härliga Katarina. En underbart god lunch bjöds vi bl a på. Katarina hann även visa oss de vackra nyrenoverade rummen. Och Katarinas trevlige man bjöd oss på en specialvisning av det nystajlade skafferiet... Vilket kanske inte helt uppskattades av frun i huset *fnitter*.

Bilen fylldes med både det ena och det andra. Det andra mest bakom Katarinas rygg ;).



Nöjd anlände jag hem på kvällen med shoppingpåsar välfyllda av både kläder och annat. Tack mina vänner Katarina och Flisan för en underbar dag!

Får meddela att denna dag var bara en helt genomtrevlig dag utan några som helst konstigheter eller missöden :).

Dementi:
Om ni klickar in här i Uggleboet så vill jag klart och tydligt dementera att det var ingen av oss som skapade den sista demoleringsbilden *basattnivet... hmmpff*

Toyboy hunter eller Stalker...

Ja, pick your choice! Det verkar som Dubbelörnen funkar lika bra vilket som... *asg*

Om vi nu ska ta det från början så var det så här:

Jag tog en sedvanlig promenad ner till brevlådan idag och fann ett blått kuvert adresserat till mig. Sliter självklart upp kuvertet, nyfiken som man är och blir naturligtvis så där in i hjärtat glad över innehållet. Det är precis så här vänner ska vara, finnas där när man behöver dem som mest ;).




Blir så där bubblande glad och landar vid datorn för att skriva ett tack-sms till denna goa Alldeles Vardagligt Flisan via det förnämliga Telia SMS via datorn. Har skrivit meddelande där tidigare och det har fungerat hur bra som helst.

Skickar följade sms som tack:
Du är absolut bara BÄÄÄST!!! Finns ingen som kan få mig på så gott humör o få mig så glad som just DU!!
Hantverkaren tror verkligen jag fått en skruv lös när jag läste kortet o inte kunde sluta skratta! Du är underbar!
Bamsekramar till min favorit :)

Efter ett tag får jag ett sms där det står "Vem är du?". Daaäähhh... tänkte jag, någon som skickat fel, känner inte igen mobilnr. Efter en stund så kommer ett nytt sms "Hur känner du mig". Då börjar en varningens klocka ringa... Går in på hitta.se och kollar numret och ser att det är en kille i Skåne. Kommer då ihåg att något liknande hände senast jag skickade sms via datorn till denna underbara Flisa och att jag även då fick ett sms fr någon som undrade över vem jag var. Kikar in på datorn och ser att mitt meddelande verkligen är skickat till rätt mobilnr, d v s Flisans...

Nu börjar jag få kalla fötter... Ringer till Flisan för att berätta denna osannolika story och självklart får vi oss ett gott skratt.

Dröjer sedan bara en stund då Flisan ringer tillbaka och berättar att vårt goda skratt slutade med 2400kr i böter för henne... ooopppps.

Kvällen kommer och jag får ett samtal på mobilen med anonymt nummer. Jag svarar inte, av nu särskild anledning ;). Ser att ett meddelande är lämnat och då är det en skåning som antagligen trott att någon Stalkerbeundrare funnit honom. Och vem skulle inte tro det utifrån det meddelande han fick??!! Lyssnar av meddelandet och det är en sisådär 20-årig kille som säger "Hajj! Dä ei Pautrik. Jau ei käur i dajj!". Jag tror jag ska döööö... av skratt!!! *gapskratt*

Ringer hysteriskt till Flisan och säger att nu får det vara slut med kortskickerierna. Konsekvenserna är för stora och alltför kostsamma! Porto 5:50 slutar med 2.405:50 kr för henne och sedan blir jag kanske anklagad för stalking av en toyboy...

Kan bara meddela att denna funktion Telia Sms via datorn är numera bortraderad fr datorn! Svarar numera även endast med ett Hallå i mobilen och är också livrädd att ta vanlig telefon och svarar hädanefter aldrig på anonyma nummer... *asg*

Livet blir ju heller aldrig tråkigare än vad man gör det till...;). Kortets meddelande blev ju också helt klockren även idag ;).

Fick ett svar fr min kära Flisa ikväll:
Det var tamejfan det sista kortet jag skickade!!

Allvarligt. Jag blir glad av att skicka små kort så där. Och oftast så blir mottagern glad. Men nu när snutar jagar en och ens goa vän visar sig vara en fiiiilThyyyy snorungsstalker...Näääää...Innaff!

Allvarligt två. Har vi nåt att vara stolta över idag??? Jamena.... Du har vilken sekund som helst farbror polis herr sedesam knackandes på dörren och sonen din får stå med uggleögon och se sin galna morsa släpas iväg över Karl-Johansgårdor i bojor. Allt för en snuskig tanke om att erövra en spenslig 20-åring.

Jag har skrivit in mig i ortens historieböcker som Rally-Flisan och mina barn är hädanefter tvungna att bära burka på byn för att inte bli bespottade... Grannarna står och kikar bakom gardinerna och förfasas.


För att undvika fortsatta missförstånd så skriver jag här om min vän Flisan som har en blogg sedan länge som heter Alldeles Vardagligt *gapskrattar*

Styrfarten är uppe igen...

Äntligen har jag också drabbats av röjartagen. Nu är det genomgång av varje rum. Kattvindar och garderober håller också på att tömmas. Det som inte använts eller packats upp under de dryga 2 åren vi bott här, det kasseras, utan minsta tvekan! Säckar med kläder ska köras till Myrornas klädinsamling och resterande hamnar på tippen.

Har också tröttnat på alla halvfärdiga rum. Nu är det inte så mycket med foder och sådant som saknas. Det är mer nyinköp, komplettering och målning av möbler som gäller, till i princip varje rum! Hmm... fast det där med målning av möbler får jag kanske anlita specialisthjälp till, eller vad säger Ugglan?! ;).

Nu ska ett rum i taget göras i ordning, inget krafs här och där, som det har varit under dessa två år. Kanske lätt att det blir så, då alla rum måste renoveras och möbler förnyas. Att man börjar lite här och lite där, men ingenting blir helt klart heller.

Men som sagt nu är det förändring på gång!

Listor har skrivits med rubriker "Att Göra" och "Inköp". Listorna skrivs även för att kära mannen inte ska känna sig sysslolös och för att han ska få omväxling i arbetet. All vetenskap visar att det aldrig är bra med monotona arbeten, utan arbetsrotation är det som förordas. Listorna är därför tämligen långa. Då har jag inte ens skrivit in själva badrumsrenoveringen ;).

Det bästa med att skriva listor är ändå när man får börja pricka av dem. Redan har avprickning skett ;).

På torsdag blir det åter en roadtrip med bästa biltursvännen Flisan. Målet blir denna gång Uggleboet men även vår Skattkammare ska få ett besök. Ser fram emot en dag med vänner, prat och en massa skratt.

Så passerade åter dagen ...

Sonen följde med mig till Stockholm i fredags. Det var faktiskt skönt att inte behöva åka upp ensam. Vi fick en underbar solig höstdag, fortfarande blommade det så vackert hos vårt änglabarn. Vi tände lyktan, kramade och höll om varann...

Helgen har varit lugn och skön, som alltid dagar med lite eftertanke, men mest faktiskt glädje. Glädje över att vi fick lyckan att lära känna vår lilla son och glädje över alla härliga minnen vi har. Men även glädjen över att vi har varandra och fortfarande kan känna lycka och ödmjukhet över livet...

Tack alla för era rader av omtanke. De värmer, mer än ni anar.

En vacker höstdag...

Imorgon fredag åker jag till Stockholm för att besöka vårt hjärtebarns grav. På söndag är det åter årsdag och en påminnelse om det som en gång var och som inte längre finns...

En påminnelse om en tid då jag fick känna den största lyckan i livet men även den djupaste avgrundssorgen någonsin...

Min minneshöst var vacker. Naturen målad i de vackraste höstnyanser och höstlöven lyste underbart röda.

Trots åren som går, ger årsdagen fortfarande en sorglig smärtsam känsla. Tiden läker ingenting, man lär sig bara leva med såret. Ett sår som en dag varje höst, blöder som höstlöven därute...

Badrumsklur...

Fick en undran fr "bloggrannen" Lilla Eken om vad som egentligen hände med vårt badrum, vad som fick oss att stanna upp och klura.

Kortfattat kan man man säga så här att...

Ett tag så såg det ut som vi skulle få ett badrum för pygméer!? Vilket kanske inte var vår ursprungstanke när vi skulle genomföra projekt badrumsrenovering. Det gamla badrummet var väl inte heller byggd för något basketlandslag, men pygméer... :/

Pygméevarianten ratades dock snabbt och mannen var nära på att ge upp hela projektet. "Vi sk*ter i badrummet och köper istället en bastustuga på kullen där ute".

Det är ju många skivor av olika slag som måste upp innan själva kaklingen kan ske. Ett tag såg det ut som både golv och tak trycktes mer ihop ju längre vi satt och räknade på tjocklekar och underlag. Regelverket i gamla hus är sällan rakt och vi har dessutom slagit ut väggar och rivit upp golv till en gammal garderob på ena sidan och på den andra en tidigare kattvind. Under vardera utrymme så såg regelverket olika ut, med nivåskillnader som följd.

Det såg väldigt illavarslande ut, luften gick ur kära mannen tills vi fick besök av en hantverkare med erfarenhet av gamla hus. Han kom med många kloka och konstruktiva råd som nu gjort att kära mannen åter vill fortsätta med projekt badrum :).

Nu blir det ett slags lättbetong med frigolitkulor mellan golvreglarna och sedan kan man gå på med våtrumsgjutning, värmeslingor och klinker. Vi tjänar hela 7 cm på detta, vilket är väldigt betydelsefullt i ett badrum som redan har lågt till tak.

Väntar nu bara på rörisens "slutdragningar" och enl uppgift ska han komma imorgon ;).
Så fortfarande ser det ut så här...

Full fart...

Veckorna går i rasande tempo. Tycker jag knappt hinner med alla veckodagar längre. Känns som tiden plötsligt börjat gå fortare...

Helgen gav äntligen solsken från klarblå himmel och med härlig hög klar luft.



Hantverkare har i veckan tagit över vårt blivande badrum och rör av olika slag har dragits både hit och dit och fram och bak men ändå kanske mest upp och ner.

Fortfarande återstår det lite rördragningar under denna vecka men sedan så ska det vara fritt fram för kära mannen. Det finns sällan enkla lösningar när man renoverar gamla hus. Lyfter man på "locket" på ett ställe då dyker något helt nytt upp som kräver nya lösningar. Lösningar som dessutom kräver mycket funderande, klurande och diskuterande med yrkeskunnigt och erfaret hantverksfolk. Men ett badrumdet ska det nog bli till slut ändå.

Med detta vill jag säga att badrummet kommer att ta tid, t o m lång tid ;).

Däremellan har bilen mest varit borta ;). Det där med körkort har ju en baksida, numera ska JAG diskutera om vilka dagar JAG behöver bilen!!??? Men än så länge så känns det som det positiva uppväger det negativa ;).

Nu när det äntligen blev upphåll i det eviga regnandet då har det varit hektiskt värre med trädgård och andra utomhussysslor. Här har det klippts gräs (ska det aldrig sluta växa!) och det har rensats i frysboxar, skördats grönsaker i mängder för infrysning till mustiga grytor, kokats ännu mer kräftor mot framtida kräftabstinens ;). Mannen har kapat ved och fyllt vedboden inför vintern. Slutligen hann vi också med ett soptippsbesök.

Behöver jag nämna att inomhus är det en KATASTROF??!!

När ska man då hinna blogga??!!

Baka baka kaka...

Sonen hade en mormor som var en fena på bakning. Hon bodde dessutom hos oss under många år. Vi vaknade till doften av nybakad källarfranska och när sonen kom hem fr skolan kände han redan i trappuppgången, doften av nybakade bullar. Redan då, för många år sedan, konstaterade han att "Mamma, du måste börja lära dig baka för hur ska du annars kunna bli en farmor!!??"

Åren har gått, mormor finns inte kvar och bakverken lyser med sin frånvaro. Har lyckats åstadkomma en marängtårta till sonens födelsedag. Ibland har jag fått ett tillfälligt ryck och under skördesäsongen presterat en vinbärskaka och även i bästa fall en äppelkaka. Jag har t o m bakat mormors äppelkaka som är mannens absoluta favorit. Detta har som sagt inte skett särskilt många gånger.

Sonen poängterade för inte alls länge sedan, att mormor var gammal när hon bakade hos oss och var naturligtvis så duktig p g a lång erfarenhet av bakningens konst. Hur tusan ska jag greja detta med farmorskap när jag redan börjar bli gammal och inte ens har börjat med träningen... He's got a point *asg*.

I veckan kom åter samtalet att handla om min obefintliga bakning. Han satt och reflekterade över hur många gånger han fått en bakad kaka av sin mamma. Satte upp tio fingrar i luften och sa "Ooooopppsss... En kaka per år till min födelsedag! Mina fingrar räckte till, för dessförinnan var det mormor som bakade". I år fick han dessutom ingen kaka för då var vi i Turkiet... Och så skrattade han mycket hjärtligt.

Ja, ja, JA, JAAA... Vilket tjat!!! Idag ska jag chocka sonen! Nu ska det bakas en äppelkaka. Har redan hämtat in äpplen fr trädgården och recept är framtaget!!

Nu börjar träningen... hoppas jag får dryga 10 år på mig. Då kanske jag ändå har en chans att bli en hyfsad farmor ;).


Sonjas godaste äppelkaka
(fr Allt om Mat)
Deg:
150 g smör
1 msk florsocker
210 g vetemjöl
1,5 msk vatten
Fyllning:
100 g mandelmassa
0,5 st citron, finrivet skal
50 g smör
2 st ägg
0,75 dl strösocker
0,5 tsk kardemumma, stött
4 st äpplen
Topping:
1 msk strösocker
0,5 dl mandel, flagad

1. Blanda smör, florsocker, mjöl i matberedare kör till en smulig deg. Tillsätt vattnet och kör några sek till en deg. Tryck ut degen i en låg pajform med löstagbar botten, ca 27 cm i diameter. Ställ formen i kylen ca 20 min.
2. Sätt ugnen på 200°. Riv mandelmassan grovt. Riv citronskalet fint på ett rivjärn. Smält smöret i en tjockbottnad kastrull. Vispa upp äggen, tillsätt dem och socker. Sjud till en tjock kräm under ständig vispning. Ta kastrullen från värmen. Rör i mandelmassa, citronskal och kardemumma.
3. Skala och kärna ur äpplen. Skär dem i tunna klyftor. Ta fram pajen och nagga botten. Häll på mandelkrämen och lägg äppelklyftorna i ett fint mönster. Strö över socker och flagad mandel.
4. Grädda kakan mitt i ugnen 25-30 min eller tills den fått fin färg. Servera med vaniljsås eller vispgrädde.

Ett inlägg om absolut ingenting...

Nästa vecka kommer äntligen rörisen och badrummet kan ta fart.

Under tiden skulle jag kunna berätta om andra saker men jag väljer att inte berätta om vårt andra badrum på nedre plan, om handfat och egna rörlösningar. Inte heller ska jag säga något om personen Noterarogottminneovisaverfarenhet som stod bredvid vid monteringen och hade synpunkter men ansågs av Behöveringenhjälpfixarlösningarsjälv som otroligt tjatig och hade synpunkter om saker som ansågs alltför kvalificerade för den personen.

Ska heller inte nämna något om vatten-på-golvet-funderingar som under en längre tid skylldes på nyblivnakörkortssonen(!). Dock inte av den där Visaverfarenhet utan den andra... Och ska heller inte skriva om en mer noggrann undersökning som ej utfördes av Fixarsjälv utan av den där Somintevetsåmycket. Då denna person Sominteegentligenvetsåmycket upptäckte rörskarvningar som läckte och inte kunde undlåta ett aningens skadeglatt "Vavadejasa". Nä, det berättar jag inget om!

Inte heller ska jag skriva om beskyllningen om att allt var denna Vavadejasapersonens fel p g a egenskapen tjatig och en uns besserwisseraktighet!!??

Ska heller inte skriva något om morgonen efter då Fixarkanskeinteprecisalltsjälv anmodar Timidatystitruten ringa yrkeskunnigt hantverksfolk och denna Tystitrutenmenhållersigförskratt frågar vad man ska säga? Vara ärlig eller dra en vals? Får ett kort besked till svar. Säg "att din man har klantat till det"...

Nähäpp... jag ska inte berätta om någonting alls idag...

Fast på tal om ingenting så är rörisen klar nu och handfatet kan återigen användas ;).

Nu kan man bara vara...

Ja, nu kan man skicka iväg dem på ärenden.

T ex att åka till Flen för att handla hundmat medan man själv bläddrar i nya Lantliv...



Följ min blogg med bloggkoll

DEEEEEOOOO, DEEEEEEOOOOO...

Sonen har grejat körkortet idag!!!

Vi övningskörde till Strängnäs inför uppkörningen kl 1000. Jag lämnade en mycket nervös kille för att uträtta ärenden i Eskilstuna, men jag var själv minst lika nervös ;). När han sedan ringer och ropar i mobilen att han klarat körkortet, då var jag tvungen att stanna bilen för att gråta av glädje. Min lilla groda, min lilla plutt har fått körkort... *fniss*

Lyckan är total för sonen, 2 mån efter 18-årsdagen så är friheten ett faktum.

Välkommen september...

Nu kan man äntligen släppa sommaren och hoppet om eventuella värmeböljor. Äntligen kan man börja njuta av hösten. Tömma utekrukorna för nya vackra höstplanteringar. Välja lite dovare färgskala på textilier och bunkra upp med ljus.

Hösten innebär också mysiga kvällar framför brasan.



Kräftfrossan som själva kräftmiddagen kallas här i huset blev en succé. Kräftkoket blev en fullpoängare och en av gästerna konstaterade att det tydligen behövs en turk för att koka svenska kräftor :).



Trots att en av gästerna hade med sig en underbar västerbottenostpaj, så lyckades alla kräftor bli uppätna... 12kg på 7 personer!!
Då förstår ni säkert varför våra kräftskivor går under namnet Kräftfrossa ;). Får tillägga att även en efterrättskaka, som en gäst hade med sig, lyckades vi ändå göra plats för :).

Måste dela med mig grannens supergoda pajreceptet (som inte har en pajdeg!) för den blev en stor favorit här hemma.

Dill- & Västerbottenostpaj
400g riven västerbottenost
200g philadephiaost
Blandas ihop med elvisp.

Därefter blandar man i:
1 kruka finhackad dill
3 ägg (rör i ett ägg i taget)

Hälles i en smord springform, in i ugnen 175gr i ca 30min. Den ska vara lös i mitten, när den kallnar blir den mer fast.

Toppa pajen innan servering med nystekta kantareller!

Dundersuccé utlovas ;).