onsdag, juni 04, 2008

Provgråtit...

Igår var sonen och jag till Strängnäs och såg Europaskolans studentavslutning. I gassande solsken var hela ångbåtsbryggan framför skolan sprängfylld med anhöriga. Studentskyltar, både söta och roliga, uppklädda anhöriga med famnen full av blommor och minibubbel. Förväntansfulla studenter som kikar ut genom fönstren. Klasserna ropas upp en efter en och jublet stiger över hela Strängnäs.

Tårarna rinner och plötsligt så vet jag precis hur det kommer att kännas nästa år, precis vid denna tid, ohhhh så ont.

Alldeles för fort gick de där åren...

Då han började skolan som 7-åring kavat och stolt och redan andra dagen deklarerade han att han minsann inte behövde sällskap till skolan utan kunde gå själv. 5-min gångväg var det och där stod jag vid gångvägen och vinkade till min stora kille med nya ryggan, tårarna rinnande. Åren gick alldeles för fort...

Nästa minnesbild är när vi står på skolgården och det är avslutning i 5:e klass. Solen gassar, alla är finklädda. Fr o m 6:e klass skulle de börja på den "stora" skolan tillsammans med högstadieeleverna. De sjunger sommarpsalmerna över alla andra "Den Blomstertid..." och "I denna ljuva sommartid...". Tårarna rann och jag kände återigen att åren gick alldeles för fort...

För två år sedan gick han ut 9:an, strålande sol. 16-åringarna söta som karameller, alla är finklädda. Glädjen över skolslut och samtidigt sorgen över att veta att de flesta av klasskamraterna kommer man kanske aldrig träffa igen. Tårarna rann denna gång, men nu tillsammans med sonens... Alldeles för fort gick de...

Nu stod jag här framför skolan, på ångbåtsbryggan och tårarna rann bakom mina mörka solglasögon. Sonen trodde inte inte sina ögon! Väser fr ena mungipan "Vad fasen gråter nu för?! Du känner ju inte ens någon här och min student är först om ett år...". Svarar bakom tårarna att jag bara provgråter för nu vet jag precis hur det kommer att kännas nästa år. Efter en stund lägger han armen om mina axlar och jag tror han också kan förnimma känslan av vad som komma skall *ler*. En sak vet jag också inför nästa år. Att det är en stor laddning pappersnäsdukar och mörka solglasögon som gäller ...

Fort, alldeles för fort går åren...


Bilden fr Europaskolans hemsida

32 kommentarer:

  1. Åååå...skruttan!!!

    Jag gråter jag med....känner igen mig i dina känslor precis!!
    Alldeles för fort går åren.
    Rasmus slutar ju 6:an nu...inte länge sedan han var en rädd liten etta kladdare.......
    Ouuups......måste springa ner och skölja ur hårfärgen......färgar utifall att du och Flisan kommer ändå...man vet ju aldrig med er två....
    Jag menar en Uggla kan ju inte se ut som en Skata...eller hur!!
    Kram Katarina

    SvaraRadera
  2. Såå...nu är jag fin igen...:)
    Hmmm....du har inte åkt än alltså!!
    Neeej jag öppnar ju 11....och det tar ca 1½ timme hit......mmm...då åker ni snart!!!

    Själv ska jag nog hasta iväg till stan o tillbaka.
    Om man ser till att vara inne till 10 när de öppnar brukar man hinna uträtta ETT ärende innan man måste hem igen.....

    Om vi inte ses i dag så ses vi nästa vecka då...;)
    Kram igen!

    SvaraRadera
  3. Precis så är det...vart tar tiden vägen?

    Kram Maud

    SvaraRadera
  4. Fin blogg med många fina bilder.

    Lilla P

    SvaraRadera
  5. Jag behövde inte provgråta, tårar kom i mina ögon av det fina du skrev och en kärlek så stark och oändlig som du har till din son ... det är så underbart .... en fin mamma är du. Kramisar

    SvaraRadera
  6. ja tänk vad tiden går!!!!
    kramar Malin

    SvaraRadera
  7. Jag är också en sån som gråter, ofta. När det är roligt och sorgligt och så ibland för säkerhets skulll. Det bara är så.
    Kram

    SvaraRadera
  8. Åh, jag blir ledsen bara jag läser detta. Och det är i övermorgon, som det sker på riktigt!!!!!!!!!! Det ska dessutom bli ca 30 grader på fredag, så det blir nog både svett och tårar.
    Kram! Anki

    SvaraRadera
  9. Ja åren går så fort. Det är konstigt, man kommer på sig själv att sitta och längta till fredagarna. Men om man skippade veckodagarna skulle ju åren gå ännu fortare!!! och det vill man ju inte. Jag tror det man längtar till är att bara vara med familj och barn, som ju är viktigast.När de växer upp har de kanske inte samma tid för sina föräldrar ;)
    Kramar

    SvaraRadera
  10. Ja, hur kan tiden gå så fort? Jag tycker det var klokt att provgråta lite. Då är du ju i alla fall en aning förberedd inför nästa års känslostormar.

    SvaraRadera
  11. Ja, precis så var det.
    Nu är det flera år sedan och det var omtumlande ..., nya och gamla konstellationer och en annan familjebild och mitt i alltsammans stod sonen och strålade och jag kände det som skulle jag gå i små bitar av stolthet.

    SvaraRadera
  12. Å, jag har också svårt att hålla inne tårarna. Det spelar ingen roll om det handlar om glada studenter eller romantiska filmer... Kan tänka mig att just den där känslan av sonen slutar gymnasiet är extra jobbig, men ändå lycklig såklart. Såja morsan =) Stor kram!

    SvaraRadera
  13. Lady Stalker4 juni 2008 19:51

    Åh, ögonen tåras med dina. Håller med!!! Jag tänker på min stora som börjar högstadiet i höst. Och på ABBAS låt "Slipping through my fingers"! Den handlar precis om detta.

    Kramar!

    SvaraRadera
  14. Ja, tiden går så fort, så fort. I september kommer jag att sitta och gråta i kyrkan. Då gifter sig vår äldste son.

    SvaraRadera
  15. Åhh, kära Dubbelörnen...vad sorgligt det är när allt går så fort! *snyft* På tisdag är det skolavslutning för min "lilla" kille då han slutar 1:an och då lär mina tårar forsa.. Det blir både fint och vemodigt.... Hihi, blev lite full iskratt av sonens kommentar! :)"Typiskt mammor!"

    kram på dig, vännen!
    Camilla

    SvaraRadera
  16. Jag blir både rörd och påmind. Det är inte lätt och det gäller att kunna ge dem både rötter och vingar. Vi har också haft tårar i ögonen i dag på en av alla släktingbarns studentexamen.

    Kramar...

    SvaraRadera
  17. Känner igen känslorna av glädje och stolhet och förundran över att ens lille kille blivit så stor och så fin. Näst efter barnens födelse så är den här dagen så stor och fantastisk. Man gråter, ler, fryser och får gåshud mest hela tiden det varar och sedan dagen efter när studentbalen ska trädas, så är man "hög som ett hus" av stolhet och glädjerus över sitt helt fantastiska barn!!, i frack med en gräddbakelse till bordsdam. Snacka om föräldrastolhet och kärlek. Jag får knottror fortfarande när jag tänker på det och får lite tårar i ögonen när jag ser olika studenttåg genom åren. Kramar Birgitta

    SvaraRadera
  18. Du beskriver det så fint. Och jag känner igen på pricken! :) Fäller alltid en tår på examen. Hur jag ska klara av årets vete tusan, dottern går ut nian och en timme senare tar vi emot bonussonen som tar studenten. Definitivt vattenfast mascara den dagen. OCH mörka glasögon.

    Ha det gott! KRAM.

    SvaraRadera
  19. Hallå där!

    Tack för påminnelsen om näsdukar...och för synpunkterna på Piff o Puff...jag ler och tänker på vad du nu sa att det hette...det du inte kunde göra....har glömt för det hette ju så tokigt....fniss...
    Näpp nu ska jag måla naglarna...
    Mattias spikar panel...jo serru nu är han igång...
    Tv-rummet ser oroväckande likt ut en bastu...fniss...
    kram o ha en bra dag!
    Katarina

    SvaraRadera
  20. Åh... nu blir jag tårögd.

    Kram!

    SvaraRadera
  21. Ja, en sån dag är det inte lätt att hålla in tårarna. Åren går alldeles för fort, vips så är de små liven vuxna.
    Ha nu en riktigt skön helg med sol och glädje och du vet att du alltid är hjärtligt välkommen till mig!
    Kram, Carina

    SvaraRadera
  22. Halloj!

    Kommer från lilla Ugglis och tänkte jag måsgte smita in till dig med :)

    Ja, det är nåt visst med skolavslutningar..igår var det studenten här i stan och även om jag inte kände någon som tog studenten så tjocknade det i halsen när känslorna vällde över mig..(från egna studenten)..tänk när barnen blir så stora att de tar studenten...jösses..då kommer det inte räcka med lite stockande i halsen är jag rädd...

    Kraaaam
    Mia

    SvaraRadera
  23. Då kan du ju tänka dej hur det är att sparka ut treor....varje år....

    Det är bara att glömma sminket och gråta på.

    SvaraRadera
  24. Hihi...så fint det låter "provgråtit"!!! Säkert är det så, både glädje och lite sorg.
    Kram till dig,
    Camilla

    SvaraRadera
  25. Malins-kuriosa6 juni 2008 21:52

    Ja du...här är en "lipsill" till...känner tårarna redan när jag läser det du skrivit...
    Här är avslutningarna i veckan som kommer. Sonen går ur ettan på gymnasiet och mellantösen slutar 9:an..."den lilla" slutar 6:an och ska över till högstadiet...Gissa om det kommer att behövas näsdukar...Jag lipade en stund idag också...tänkte på hur vackert allt är just nu och kände hur ögonen svämmade över...Ja ja...är man känslomänniska så är man.

    Kramar från Malin

    SvaraRadera
  26. ja du.. tårarna rann strida strömmar.. det är så känlosamt det där..
    ladda upp till nästa år du!!

    Stor kram A-C

    SvaraRadera
  27. Nog går åren alldels för fort. Har just varit iväg och "gift bort" min ende son. Känns i hjärteroten vill jag lova. Men så skönt att veta att han och den nyblivna frun varit tillsammans i 12 år och just har fått en liten parvel.
    Hoppas du har en bra helg. Själv ska jag äta lite räkor nu - tillsammans med min egen gubben *s*.
    Kram Elzie

    SvaraRadera
  28. Oj, jag kan tro att det känns då! Ja du, tiden går verkligen snabbt och man ser det ju bäst på de unga som växer om oss! Eller! För inte syns tiden på oss?!!:)

    Vilken härlig yra det är nu i skolavslutningstider!! Och vilket fantastiskt väder de får!

    Underbara sommarbilder du visar i förra inlägget! Jag bara njuter!

    En liten utmaning finns till dej hos mej!

    Kramar
    Lisa

    SvaraRadera
  29. Håller med om att det går för fort. Låter som om det är skönt att gråta! Fin tanke att du provgråter!

    SvaraRadera
  30. Japp, vet hur det känns!

    Stod häromdagen och såg vår äldsta sparkas ut! Men herregud...hon föddes ju nyss! Så kändes det...tiden går..mycket sentimental blir man!
    Kram Camilla

    SvaraRadera
  31. Ja du har så rätt...åren går fort!
    och ibland när man ser det från en annan vinkel kan man tycka att ett år är en evighet.....Det gäller att ta vara på de små stunderna och låta sig bli berörd...och tillåta tårarna komma!!! Ha det så gott i värmen kramar fr C

    SvaraRadera
  32. Undrar om jag skulle behöva provgråta i vår? Liksom öva på det? Jag är ganska svårgråten på det stora hela, men ibland blir jag tagen på sängkanten..Kanske får jag komma och provgråta på Europaskolan i vår?^^

    SvaraRadera