Förväntan som är densamma varje vår. Den om våren och sommaren. Den om alla projekt som ska genomföras, både ute och inne. Vädret som självklart är den bästa under våren, för alla blommor som ska planteras, grönsaker som ska odlas och gurkor och tomater ska självklart frodas i växthuset. Sommaren den soliga, lagom varma med lite regn på nätterna och kanske något någon enstaka dag, men då enbart för att man ska få slappa inne med en film eller så...
Det är just dessa förhoppningar och drömmar som gör en så förväntansfull.
Sedan är det samma visa igen när hösten kommer. Man har fått revidera allt. Våren som blev kall och blåsig, sommaren som regnade bort, projekt som inte påbörjades och projekt som inte blev avslutade, odlingar som inte blev som man tänkt, rabatten som inte heller denna gång blev grävd, för att inte tala om alla miljoner mördarsniglarna som åt allt det som grodde. Men vad gör det, för det kommer ju en ny vår igen!
Häromdagen satt jag ute och njöt av februarisolens värme. Njöt i dryga timmen! Idag däremot känner jag precis som Medelålders plus i gårdagens DN. Det har snöat sedan igår eftermiddag, snöblask kanske är den rätta benämningen på det vita eländet...
Innan den underbara våren kommer på riktigt, har jag fullt upp med planering. Planera för resan till Frankrike i junimånad och denna gång bilar vi ner. Eftersom jag är en planeringsnörd och kartnörd, innebär det att jag kommer att ha fullt upp;).
Vi har tänkt att ta oss hyfsat snabbt ner till Languedoc. Denna gång kommer vi att bo i en fransk husdröm i Murviel-les-Béziers. Vi räknar med att stanna där i 10-12 dagar för att sedan långsamt ta oss hemåt. Skippa de stora motorvägarna, se och uppleva mer av Frankrike, "nosa lite" på Normandie, Belgien och Nederländerna.
Sedan lever vi på hoppet att Frankrikeresan har givit oss energi till tusen och att vi under juli faktiskt genomför något av alla projekt som ännu inte påbörjats och fullföljer några av de som inte avslutats...