Det sista är skördat på åkrarna och vallmon blommar fortfarande i rabatten.
Gräset växer som ogräs och jag kör runt med åkgräsklipparen var och varannan dag för att hålla det i schack. Medan jag tuffade runt och körde efter kanten, upptäcker jag i ögonvrån att det hänger något i trädbuskaget vid åkerkanten. Något gulaktigt litet, tror först att det är vildäpplen. För inte kan det väl vara plommon?!
Plommon??!!
Vi har inga plommonträd här på gården, väl... Var tvungen att stanna traktorn och gå fram och klämma försiktigt. Jo men visst är det plommon. Smakar... och de är sanslöst ljuvliga! Tittar runt bland träden och blicken söker sig uppåt. Herre Gud, här finns ju en massa träd och ett av dem är säkert 4 meter högt och dignar av gula plommon!!
Här har vi bott i dryga 3 år och upplever nu vår 4:e höst och aldrig tidigare har vi sett något av dessa plommon! Jag klipper gräset och kör min runda och borde väl därför ha upptäckt dessa delikatesser någon höst tidigare, om inte annat så åtminstone när de hamnat på backen!
Kära mannen var lika förundrad han. Så stora träd och sådana mängder med plommon och ingen har noterat detta tidigare...
Nog för att vi har ca 1 ha mark men hur sjutton kan man undgå att upptäcka dessa plommonträd??!!
Nu räknar jag ner dagarna tills sonen är hemma igen. Som jag har saknat honom...
Vi är en tight familj och så här länge har vi nog aldrig varit utan någon som helst kontakt med varandra. Har konstaterat att det är tämligen trist när alla grejer ligger där man la dem sist. Ingen extra disk eller tvätt som dyker upp, precis när man startat maskinen. Tänk att man t o m saknar sonen för att man inte längre har någon att tjata på *skrattar*.
Jo du, jag kan nog förstå fenomenet med plommonen ändå - jag har ett plommonsnår på baksidan här....men ibland finns de - ibland inte, det gäller liksom att upptäcka dem bland alla bladen! Jag har inte ens tittat ännu, men kanske jag också har lite...!
SvaraRaderaKöpte ett alldeles nytt förra året - det har bara vuxit jättemycket, men någon frukt är inte att tänka på ännu....kanske nästa år?
Du är alltid välkommen hit! Jag finns här i veckorna och åker upp på helgerna för att jobba lite i början av veckan....!
Vore jättekul om du tittade hit!
Kram
Lisa
Hej vännen! Tittar in och säger hej. Det är lite dåligt med bloggande just nu, eftersom jag har irriterande datorproblem.
SvaraRaderaJag läser dock mailen lite då och då, så vi får höras den vägen...
Plommon! Det låter ljuvligt!!! Några äppelträd som vill bli lite omhändertagna?? ;)
Kram!!
Ja, då har man verkligen en stor trädgård (eller vad man nu skall kalla det) om man kan hitta plommonträd efter flera år. Gratulerar till fyndet. Härligt att de var så goda också. Vi har ett plommonträd och det är det enda av våra fruktträd som är gammalt och bär mycket frukt. Problemet brukar vara att alla mognar på en gång och då äter man så man får ont i magen och vet inte vad man ska göra med resten. Man kan ju inte göra hur mycket sylt som helst. Vad roligt det låter med åkgräsklippare. Kan föreställa mig hur du racar runt på den. Jag föreställer mig ju en massa numera!
SvaraRaderaVisst är det ljuvligt höstväder! Vi har lika fint här.
SvaraRaderaVilken härlig upptäckt med plommonträdet. Kanske har det burit dåligt med frukt tidigare så det är därför ni missat det, eller så var det bara meningen att ni skulle få en liten överraskning :)
Förstår din saknad efter sonen! Jag är så lycklig nu att få vara med hela familjen igen så jag vill aldrig sluta kramas :)
Ha det gott och fortsätt njut av hösten. Kram.
Hej! Hittade hit av en slump. Vad jättefint du skriver!
SvaraRaderaJag tycker mycket om det du skriver om lyckan och harmonin på landet. Jag känner lika dant och är överlycklig över att vi just köpt ett hus mitt ute i tystnaden och grönskan.
Vad gäller plommon så kan det vara som så att de faktiskt inte funnits där förut. De är lite nyckfulla såna där träd.
När jag var liten flyttade vi till en gård där det fanns flera stora plommonträd. Första året var de helt nedtyngda av gul frukt. Efter den hösten såg vi inte till ett enda plommon igen...
Vilken trevlig och god överraskning. Jag älskar plommon och föräter mig lätt.:)
SvaraRaderaDu...i höst MÅSTE vi få till en fika, eller vad säger du? Det är liiite hektiskt denna månad med stor fest och Barcelonaresa men sen lättar det.
Kram på dig!
Camilla
Vilka fina plommon ni hittat!
SvaraRaderaHärlig reflektion över sonens frånvaro.
Kram!
Mycket märkligt...kanske snabbväxande...Plommon som är så gott och just de gula...vi har ett sedan kanske 6 år och i år bär det rejält med frukt för första gången...men att det skulle kunna vara osynligt förfaller märkligt...Men nu ar vi en "normal" villatomt så det kan ju förklara en del...
SvaraRaderaTänk jag drömmer ibland om det att kunna lägga mina saker på ett ställe o att de ligger kvar där...ingen annan som dräller runt...fast vi är också en väldigt tight familj...hm...
Det blir nog så för visst sjutton är det gott med "liv" runt sig...ungarna drar hem mycket kompisar o maken o jag suckar...men det är en "kort" tid om man tänker efter...
Kramen från Malin
å du underbara vän! njut av plommonen du hittat och krama sonen extra när han kommer hem - även om han spjärnar emot... För visst är det så att man inte saknar kossan förrän båset är tomt (inga likheter med sonen i övrigt) ;D
SvaraRaderaStor kram Karin
"Längtigt" läste jag nyss hos Ewa. Som längtan - fast lite djupare, kände jag det som.
SvaraRaderaSå jag förstår att det är längtigt hos dig, min vän... kommer han hem nu i helgen?
I vilket fall som helst, min vän... hoppas du får mycket mycket guldkorn i helgen. Å annars med, för den delen...
Varmaste gokramen...
Så ljuvligt att bara upptäcka ett plommträd..... jag tycker om att läsa i förra avsnittet hur du trivs och njuter av din tillvaro på din underbara gård....Härligt!!!
SvaraRaderaJag jobbar och jobbar...och njuter lite därimellan... KRAM KRAM o du är alltid välkommen hit!
Men du vad gott det är med plommon!! Jag älskar dem!! Vad härligt det är med myyys nu. Hösten är här!
SvaraRadera;=)
Kraaaaam
Undrar om de inte kan komma och gå i cykler? I Stjärnhov hade vi det så med just de gula, som KAN heta Claude Reine (eller nåt sånt), ljuvligt goda var de allt.
SvaraRaderaJodu, jag har en bekant, som trots att hon fortsatt hade 9 barn hemma, längtade sig gråtfärdig efter de skitiga bilmekarhandavtrycken äldsta sonen lämnat omkring sig överallt när han hade flyttat. Modershjärtat du vet! :)
Puss på dig!
Plommon - oh så ljuvligt! Har haft ett träd som gav mångfalt. Jag kokade in i lag och la i frysen. Underbart till paj och mycket annat. Gratulerar till fyndet!
SvaraRaderaEnsamt utan sonen. Det förstår jag väl. Att leva med ungdom är härligt upplyftande och du har alltså något väldigt gott att se fram emot när han kommer hem igen.
Din skildring av ditt trygga liv och i samklang med naturen - är så härligt att läsa om. Du är en riktig romantiker hör jag, en som uppskattar allt det lilla i det stora altet!
En underbart fin och skön helg önskar jag att du får. Kram
Ja men vilken rolig överaskning med härliga plommon, kanske det inte har varit frukt de tidigare åren så det är därför ni inte upptäckt dem.. hi hi.
SvaraRaderaHa en fortsatt skön helg!
Kram Patricia
Man längtar nog alltid efter det som man inte har. Jag längtar efter att sakerna finns där jag lämnade dem. Att inte alla bestick återfinns en trappa upp i sonens rum :). Jag längtar efter att åtminstone en av dem flyttar hemifrån. Inte så långt men ändå.
SvaraRaderaInte dumt med såna roliga överraskningar. Hoppas att dom smakade gott.
SvaraRaderaKram Elzie
Haha.....himmel hur kan ni ha undgått det???
SvaraRaderaPlommon är ju bland det bästa som finns...;)
Aaahhhaaa är det så det blir alltså..
att man till o med saknar oredan de små rackarna ställer till med...;)
Kram Katarina
ÅH vilket fynd! Plommon är så gott så gott. Vi var tvugna att ta bort vårt plommonträd för det var nån liten mask som åt vart enda plommon.
SvaraRaderaMen vi gjorde jättegod plommonkompott av våra som vi inte åt upp. Supergott att ta fram till glass.