En promenad i skogen igår...

Årets första skattjakt gav premiär för sommarens smörfrästa kantarellmacka! Lunchen är grejad idag...

Uppdatering: Mackan smakade gudomligt gott... Ingenting är som den första kantarellmackan... Bara så ni vet så brukar vi hitta våra första kantareller till midsommar el strax efter. Detta år inget undantag ;)

Vad bryr sig sommaren om sorg och tungsinne...

Livet går vidare för oss andra...
Försöker ta tillvara min dag idag. Njuta av sommaren, sonens sommarlov och mannens ledighet. Har kopplat helt bort alla sommarens "måsten", att bara vara, är faktiskt helt tillräckligt. Inga stora planer, inga långa resor, låta dagen komma, bara känna tillfreds med vardagen och känna lyckan av att just nu, just nu har vi det bra...

En annorlunda midsommar...

Idag är det midsommarafton... för många en helg med traditioner och glädje får de flesta en helg med trevligt sällskap, vänner och gemenskap... Idag för oss en dag som skiljer sig från våra andra midsomrar, en helg med tankar och vemod och stor smärta... För våra äldsta vänner en helg med tappra försök till glädje och gemenskap... för min väninna den sista midsommarhelgen...

Fick ett samtal förra lördagen som gjorde att jag fick kasta mig på tåget till Malmö. Min väninna behövde mig... Sedan beskedet före jul då vi åkte ner och träffade henne och när vi sågs igen senast till påsk var skillnaden påtaglig. Men nu var skillnaden enorm... Hoppet är helt ute och nu finns bara en väg... rakt utför...

Jag stannade hos familjen i 5 dagar. Försökte göra livet lättare för henne, hon behöver hjälp 24 timmar per dygn. Men även familjen, barnen och hennes man behöver all stöd och avlastning...

Jag vet att jag behövdes... jag har gråtit floder och vår midsommar känns bara så egendomlig... Tack och lov så har vi inte bokat en massa folk till helgen. Vi har bara en nära vän här idag och imorgon kommer grannarna över. Alla vet och förstår, det blir en helg i all enkelhet... Jag känner ingen midsommarstämning, bara en djup sorg...och ilska över livet orättvisa!!

Fick ett SMS i eftermiddag där hon önskade mig och familjen en skön och mysig midsommar. En sådan midsommarhälsning kommer jag inte att få från henne mer...

Vi vet inte hur länge hon har kvar, har hon otur så kanske bara någon vecka, har hon äntligen turen på sin sida så kanske någon månad till...

Jag åker ner igen i mitten av juli...

Hon är 42 år med underbar man och världens go'aste och fantastiska barn, en flicka på 5 år och en kille på 7 år.

Plötsligt så känns allt som var sjukdom, problem eller misslyckanden bara så fjuttigt och så simpelt...

För att lägga på mer elände så har även en till av våra äldsta vänner drabbats av detta. Han har haft sjukdomen tidigare och blivit friskförklarad... Nu har en annan typ dykt upp på annan plats i kroppen... Han är bara 50 drygt och behandlingarna har precis startat...

Life sucks!!!!

Veckorapport i bilder...

Bondpionen avlöses av denna rosa beauty
Schersminbusken är överdådig av både blommor och doft
Inne i växthuset frodas tomaterna och gurkorna


Ser ni den lilla mogna röda kika fram
Physalisen är överfylld av de vackraste "lyktor"
Gurkorna tittar fram en efter en

Nu är sommaren här...

Dator och sommar går inte riktigt ihop för mig *ler*. Njuter av värmen, trädgården och naturen. Sitta vid en dator även med öppen dörr är tyvärr inget för mig. Vistas inomhus så lite som möjligt så det blir ett sommarlov även här inne. Kikar in sporadiskt någon regnig el lagom uttråkad dag...*ler*

Lite bilder fr ett sommarfagert Karl-Johansgården...
Först fr vårt välfyllda växthus, olika tomater, gurkor och minigurka, paprika, honungsmelon, vinranka, physalis, turkiska långa paprikor, chilis (tack Christina W),


Nationaldagen...
Önskar er alla bloggvänner en skön varm ljuvlig sommar! Kikar in på era bloggar ibland. Har ni vägarna förbi i Sörmland så hör av er, mailen läser jag...

Nu loggar jag ut och ni hittar mig sedan kanske här...

Olidlig spänning...

Det kanske kan finnas hos er läsare efter förra nattens dramatik.

Natten var lugn, mycket lugn... Även näktergalen vågade sig upp i björken och sjöng en aning mer pianissimo än tidigare nätter.

Kan meddela att under morgonpromenaden till brevlådan och tidningen så iakttages numera ett visst mått av försiktighet...

Det anmärkningsvärda fr gårdagen var dock tonårssonens reaktion på de nattliga händelserna.

Sonen säger sig ha vaknat av öronbedövande skrik nedanför hans fönster, "som av stuckna grisar". Därefter hör han mor som skriker, far som dunkar i väggen. Badrumsdörrar som slängs, fönster öppnas, än mer "stuckna-grisar-skrik", hundar morrar, hundar vrålskäller, högljudda skrik fr nu bägge föräldrar.

Tonåring öppnar ett öga och tittar på klockan. Han noterar att den var runt 0300... då drog han kudden över huvudet... Tystnad, fönster stängs, hundar tystnar. Sonen avvaktar, ett svagt hysteriskt fnitter hörs i natten...och han somnar om!

På morgonen vid frukosten uppkommer först frågan om vad det "var för helsickes liv" på natten och vem var det som skrek därutanför??!!

Tonåringar??!!

Vårt hem kunde ha varit invaderat av inbrottstjyvar. Vi attackerad i sovrummet av vansinniga psykopater... och sonen drar bara kudden över huvudet...

Tack och lov för våra pitbullschnauzrar, för vår tonårsson är inget att räkna med *gapskratt*

Nu ska vi snart iväg med grannarna på whiskyprovning i köpingen och SMHI står fortfarande fast vid strålande sol och värme ihelg!