Åtminstone växer det så det knakar! Bilderna är tagna med en veckas mellanrum. Gurkor kommer vi att börja skörda alldeles snart.
Nu till något helt annat och mycket vidrigt...
Vi fick ett högst oväntat besök härom dagen. Mitt på dagen i strålande solsken landar detta vidriga odjur på vår trapp.
Älskade sonen ropades till undsättning av sin hysteriska mor. Fast till en början ansåg han att jag själv kunde försöka ta bort odjuret, han tycker också att fladdermöss är obehagliga. Men jag hävdade att det var en självklarhet att han som man, skulle rädda mig från monster.
Av någon anledning började han tjafsa om jämlikhet mellan könen och att jag var kvar i stereotypa föreställningar om mans- och kvinnoroller!?! VAAH??!! Vad snackar han om??!! Ååjaba...AmänEhhhVaaa??!!
Var tusan får de allt ifrån? Skolan?! Internet?! Eller så är det säkert från något idiotiskt tv-program.
Jag stampade med foten och meddelade med myndig röst att i detta hus räddas kvinnor alltid av män, åtminstone när det gäller fladdermöss... och andra äckliga möss...
Och så gjorde sonen det, han räddade sin mor :D.
Oj, så det prunkar i ert växthus! Så härligt att kunna ha ett sånt med egna grönsaker!
SvaraRaderaFick mej ett gott skratt åt fladdermushistorien! Nej, det kan inte ha varit trevligt med ett dylikt besök - minivampyr liksom...!
Tur att du har en son, och dessutom uppfostrar honom! ha-ha!
Ha det gott vännen!
Kram
Lisa
Men åh, vilken växtkraft ni har i växthuset! I år har jag skippat planteringarna i vårt... i brist på tid helt enkelt. Tänkte att det skulle få vara ett "njuta"rum med en korgstol och en massa blommor,men eftersom jag inte har hittat nån korgstol än så gapar det tomt, förutom resterna av vindruvsplantan som inte överlevde vintern.
SvaraRaderaJag kunde inte låta bli att dra på munnen åt fladdermushistorien!Vilken tur att sonen var hemma och att han till sist tog tag i saken. Jag hade dött av skräck!
Ha det så gott och du är alltid lika välkommen!
Kram, Carina
Vilket prunkande i ert växthus, så välordnat och fint. Ni ligger före oss i gurkodling kan jag ju bara säga, men de växer så fort att man nästan hör det.
SvaraRaderaFladdermösshistorien har jag en annan version på vad gäller mej och min son. Jag räddade honom från en som flög in i hans rum på kvällen. Jag fick utanför den stängda dörren ledsaga honom ut genom att säga att han skulle täcka sig med lakanet och sakta krypa fram mot dörren där jag den kloka modern skulle fort öppna dörren och släppa ut den förfärade sonen och stänga inne fladdermusen som vi hoppades skulle flyga ut genom fönstret igen. Jag kan väl säga att detta utspelades för många, många år sedan, annars skulle nog händelsen varit omvänd. Visst ska söner rädda sina mödrar. Vad har vi annars fostrat dem till?
Njuter som du av allt just nu, har man förmånen att få stanna upp och bara känna så tar man den väl, eller hur, kramar Birgitta
Sikken tur att han lyssnade på sin hysteriska mor till slut! =)
SvaraRaderaJa, var får de allt ifrån de där avkommorna...?! =)
Kram på dig!
Ps. Hittade hit via Anne, förresten! =)
Du bjuder alltid på så vackra bilder. När du skriver om gurkor tänker jag på min mormor. Hon var en kvinna med gröna fingrar som var gröna långt upp på armarna...... Hennes smörgåsgurka inlagd i ättika mums!
SvaraRaderaSka nog leta fram receptet och ta en tur till torget. Tack för den tanken:)
Vad skulle vi gjort utan våra goa söner
Kramar i massor Kristina
men toka!!!
SvaraRaderaFladdermss är ju fina!
Inte så att jag tyckte att den som katten slogs med i sängen mitt i natten var direkt en härlighet (inlägg här: http://annnne.blogg.se/2008/august/inte-en-lugn-stund.html#comment)men jag gillar dem!
Fast, i ärlighetens namn vrålade jag på maken, men det var tll fladdermusens undsättning, inte min!
Det ser underbart ut i ert växthus. Hur prydligt och prunkande som helst. Det är en dröm jag hoppas går i uppfyllelse någon dag - drömmen om ett växthus... Vilken sinnesnärvaro du hade som hämtade kameran och förevigade fladdermusen! Själv hade jag nog bara skrikit.
SvaraRaderaSer ut att bli mycket gott i det växthuset!
SvaraRaderaFy, vilket äckligt litet djur! VI har sådana i trädden på sommaren men jag har aldrig sett en fladdermus på nära håll.
Kram!
*gapskratt* Här försöker man arbeta för jämställdhet och så kommer du och förstör allt... Nä skojar bara! Fladdermöss och andra möss är inte så trevliga. I hemlighet är jag också glad över att ha en karl som räddar mig från spindlar, avloppsrensning och andra monster =)
SvaraRaderaHemodlade gurkor smakar fantastiskt bra! Inte för att jag har odlat några själv utan för att jag fick av grannen!
SvaraRaderaAlltså, lever fladdermusen eller är den död? Den ser ganska platt ut. Tur att sonen tog sitt förnuft tillfånga och hjälpte sin mor i nöd! :)
Sv. Vi var på cafét ca 10.05-10.35 ungefär!
SvaraRaderaLyckans du som är ägare av ett växthus och kan odla egna grönsaker. Beträffande fladdermusen så har du mitt fulla stöd, jag hade reagerat på samma sätt. Jag tycker de är obehagliga.
SvaraRaderaSjälv jagar jag mördarsniglar i mängder. Vi går en runda varje morgon och kväll. De verkar gilla mig och min trädgård.
Varma kramar från Nicoline