Oktober svischade förbi. Vet inte vad jag gjorde denna månad, kommer bara ihåg vinddraget när den svepte förbi. Är det här månne ett ålderstecken? Att tiden som förut lunkade fram, nu rusar fram som ett expresståg. Ja, inte ett SJ tåg förstås, men mer som ett snabbtåg i Frankrike ;).
Igår den sista oktober hade vi +15, strålande sol från klarblå himmel. En helt underbar dag! Jag hoppas det håller i sig, med plusgraderna och att vi får en efterlängtad grön jul. Nu är det bara knappa tre veckor kvar till advent. För mig är advent, lika med jul! Det är mysigt att ta fram ljusstakar i fönstren, tända ljus, brasa, njuta av glögg och bara mysa. Och till Lucia så är även granen klädd här hemma. Jag tillhör dem som njuter av julen från advent fram till nyår. Sedan rensas allt snabbt ut igen.
Det är inte bara nedräkning till advent, utan även nedräkning tills sonen kommer hem. Den här hösten har varit mycket saknad av honom. Vi träffades bara som hastigast när vi lämnade packning i slutet av augusti och då han var hundvakt under vår resa till Istanbul. Sådär på riktigt har vi inte setts sedan 10 augusti... Men nu är det bara dryga månaden kvar tills han kommer hem. Kring den 11 december ska han vara hemma igen! Tack och lov för att Skype finns!
På fredag ska jag till Stockholm. Träffa bästa vännen och vara lite kulturella. Det är väl det jag saknar här ute... Vi ska besöka Moderna Museet och se utställningen med bl a Monet. Sedan blir det en god lunch någonstans och därefter besöker vi Fotografiska Museet och utställningen med Nick Brandt.
På eftermiddagen plockar min kära upp mig och vi fortsätter till Solna kyrka och besöker vårt änglabarns grav. Vill tända ljus och göra vackert till allhelgonahelgen. Det blir en stund tillsammans, med tankar om det som var och det som kunde ha varit. Stämningen under allhelgona på våra gravplatser är på något konstigt sätt fylld av värme, kärlek och gemenskap.
Hos oss finns den där djupa smärtsamma saknaden, kvar i hjärtat, för alltid...
Stor KRAM kompis !
SvaraRaderaFrån Anni
Om du vill får du gärna titta in på min lilla tävling hos mig.
SvaraRaderaKram
Hanna
Hoppas du känner att jag tänker på dig. Kan inte föreställa mig hur det känns och önskar så att ni också fått slippa det.... Men du. En grön jul. Det måste du väl ändå vara ensam om att önska.... Många stora kramar.
SvaraRaderaLåter härligt med höst och att sonen snart kommer hem och en dag i Stockholm.
SvaraRaderaAtt sätta ljusen vid våra kärastes gravar är så vackert och samtidigt en stor sorg, men att göra det känns på ett konstigt sätt fint i hjärtat.
stor kram
Ååå finaste du!
SvaraRaderadet låter som ni får en underbar dag. Antar att det är Flisbuset du ska träffa...;) Häääälsa!
Avslutningen förstår jag blir både fin o smärtsam. Styrkekram!
Katarina
Vad fint du skrev om julen, de senaste åren har inte någon riktig julstämning infunnit sig i mig förrän på julaftonen då familjen har varit samlad, men det har väl både med min ålder och med min bostadsort att göra. :) Blev lite nyfiken förresten, hur gör ni med traditioner och så - jul, bayram osv..? Är din man muslim?
SvaraRaderaJag kan bara föreställa mig vilken smärta det är att ha ett änglabarn. Ahmets syster har ju ett änglabarn, men det är inte något som vi pratar om i vanliga fall. Jag tror att det är något som de kanske helst vill hålla inom sig själva.. Ändå så tror jag att det är viktigt att MINNAS också, och inte bara glömma.
Det var verkligen kul att ha släkten på besök här och få visa dem runt, men nu känns det också skönt att vara ensam. De senaste månaderna har inneburit så mycket fläng överallt så det känns skönt att bara få vara nu. :) Men ännu så har vi bayram framför oss nästa helg med alla sociala sammankomster som det innebär, men sedan..! :)
Det var jättemycket folk vid turistsevärdheterna då vi var där också! Har heller aldrig sett så mycket människor där tidigare, och ändå var vi där TIDIGT - redan vid 10-tiden! :S Mystiskt..
Fammo är 77 år gammal, jag märker att hon har åldrats sedan faffa dog förra året, men hon är fortfarande pigg och kry och går på långa promenader dagligen och tar hand om sitt hem alldeles själv, så jag hoppas att hon får vara frisk och har många år kvar bland oss ännu, för hon är mig SÅ kär! Du verkar också ha riktigt energiknippen till kvinnor i din släkt! ;)
kramar!
Vet du, sitter har vaken mitt i natten nu igen och gar igenom min inbox pa mailen, och da hittade jag ett gammalt mail av dig dar du förklarade allt om hur ni gör med traditioner och religiösa högtider m.m. men jag hade ju glömt bort det! :) Sa du behöver inte svara pa den fragan. :)
SvaraRaderaDu skriver så vackert. Om allt. Om livet, naturen, föräldraskap, kärlek. Jag önskar du ville skriva en bok jag kunde bära med mig i fickan och som jag kunde kika i när jag hade behov av själslig stillhet (eller ett gapflapp! Det sitter aldrig i vägen det heller!).
SvaraRaderaDen 22 nov har jag tid på VC kl 14.30 och lär jobba hemifrån den dagen. Har du tid och lust med fika vid 15-tiden?
Hittade till din blogg via Eleonora, som också talade om att den var så trevlig att läsa när jag var hos henne och hälsade på. Lägger gärna till dig i min blogglista om du inte har något emot det.
SvaraRaderaHar också en änglason som föddes 1963 men bara levde tre timmar p.g.a. gravt hjärtfel. Jag saknar en grav att gå till så här i Allhelgonatider, på den tiden höll man inte begravningar i kyrkan för så små barn vad jag vet. Ingen talade heller om var han ligger begravd. Man skulle helst inte prata alls om det.Tänker ofta på honom i alla fall...
Året därpå födde jag ännu en son, frisk och stark, så jag kunde fortsätta mitt liv med förnyat hopp och glädje. Men saknaden och frågorna, som du skriver, finns alltid kvar.
Jag är som du, gör jul många veckor innan och tar bort alla julprydnader senast efter nyår.
Ingrid, som också gillar denna november.