söndag, januari 29, 2012

Nu kan det bara bli så mycket bättre...

Helt utslagen har jag varit under januarimånad! T o m hundarna har legat sympatiutslagna...



2012 startade inte så bra här hos oss. Sonen glömde packa ner sina influensabasilusker när han flög tillbaka till Lund före Trettonhelgen och smittan spred sig snabbt här hemma.

Kära mannen insjuknade i feber och hosta, medan jag däremot kroknade helt, på en gång. Feber och hosta som visade sig vara mykoplasma (lunginflammation) och som om det inte var tillräckligt, återvände astman som nästan varit bortglömd i mer än 10 år. Astman blev värre och värre. Till slut åkte jag två gånger per dag till läkaren för inhalering. Dessutom tog inte första antibiotika kuren kål på mykoplasman, så jag fick starta en ny kur. Eftersom jag även är allergisk mot penicillin blev det knepigt med medicineringen.

Vändpunkten blev i fredagskväll, efter dryga tre veckor. Fredag morgon blev det lite av kris, astman hade förvärrats över natten. Vi fick stanna bilen tre gånger på väg till läkaren för att jag skulle få luft. Det blev full fart hos läkaren och efter att ha fått dundermediciner började vändningen sakta men säkert.

Igår lördag åt jag mat som faktiskt smakade något, kunde t o m dricka min första kopp kaffe på dryga tre veckor som t o m smakade hyfsat gott.

Det värsta har varit att jag inte kunnat sova. Direkt när jag lagt mig så har hostan startat. Jag har bullat upp mig med kuddar till ett mer halvsittande läge och på dagarna har jag hängt med kuddar i en fåtölj. Trots det har jag hostat och hostat och hostat och hostat...

Jag har inte registrerat någonting av omvärlden. Månaden januari har bara passerat väldigt snabbt i ett enda töcken. Det enda mitt liv har varit inställt på är intag, men framför allt utblås av luft... Jag har inte heller varit kommunicerbar under perioder. Om jag försökt prata, har jag bara hostat. Rösten är fortfarande väldigt svag och mycket svajig. Men jag känner att jag är på rätt väg!

Idag noterade jag att det var snö därute, ett par centimeter och solen syntes fortfarande efter 1600. Det betyder att saker och ting har hänt medan jag varit "borta"...



Skickar ett stort och varmt tack till våra bästa av grannar!

Jag har varit helt beroende av goda grannar som hämtat ut medicin, köpt hundmat, handlat nödvändigt hem. Bästa grannar som sms:at och ringt för att ha koll på läget, när jag varit ensam, som kört mig till läkaren och som handlat hem mat. Och älskade mannen som i omgångar har fått VAFFA från sitt viktiga jobb... "vård av sjuk fru".

Men som sagt, nu kan det bara bli så mycket bättre under resterande 2012!

21 kommentarer:

  1. Har just undrat var du "höll hus"?
    Fy, det verkar otäckt det där som du varit med om och jag är glad att du är tillbaka.
    Om jag får gnälla lite jag med så har jag haft en ganska tråkig förkylning den här veckan jag med ... men inget i jämförelse med din ... och så smått börjat återvända till livet.

    Undrar om det är ett tecken för hur resten av det här året kommer att bli ... hoppas INTE det!!!

    Kram Christina

    SvaraRadera
  2. Så skönt att höra att du är "tillbaka"!
    Bra grannar är guld värda. Nu hoppas jag att du får vara frisk riktigt länge!
    kram

    SvaraRadera
  3. Stackare, sicet elände du har haft! Hoppas innerligt att det vänder nu lagom till februari!
    Riktigt illa förstår jag att det varit och så länge!!!!

    Ja, vilken fin dag vi fick, annars har det mest varit riktigt mulet och grått, oxveckorna har gjort skäl för namnet. Men nu ljusnar det betydlig, så skönt!!!!

    Krya-krya-krya på dej nu!
    Kramar
    Lisa

    SvaraRadera
  4. Du milde tid så du har haft det...jag fick mykoplasma som lunginflammation -98 och då var jag knalldålig i flera veckor...Sonen som då var 7 åkte på den efter mig o efter den pärsen kom hans astma (har vuxit bort nu)...så jag fattar vilken pärs du har gått i genom...
    Stackars dig - men om man ska se det positivt så är det bra att det inte är april, maj nu...nu "missade" du ju bara årets mest meningslösa månad!!!
    Det har blivit ljusare o det är så gott...Idag sken solen och vi var ute på en liten tur utanför stan.
    Jag ska fortsätta med bloggen men har lite paus...Allt är väl här hemma och tiden fascinerar mig i vanlig ordning...
    Krya nu på Dig och passa på att vara konvalescent...så där som på film med stol ute och massor av filtar...gott i glaset och du behöver god mat...Ja självklart kan du sitta inomhus också...

    Kramar från Malin

    SvaraRadera
  5. Huvvaligen!
    Så skönt att det har vänt!

    SvaraRadera
  6. Skönt att höra att du är på väg tillbaka. Jag har undrat var du hållit hus...

    SvaraRadera
  7. Så skönt att det äntligen har vänt för dig. Förstår att du har haft väldigt tuffa veckor och du har funnits i mina tankar.
    Goda grannar är guld värda och vad bra att mannen kunnat stanna hemma ibland.
    Sänder massor med varma fortsätt krya på dig kramar till dig.

    SvaraRadera
  8. Roligt att se och höra att du är tillbaka och att sjukdomen är som bortblåst. Vilken jobbig tid du har haft och visst är det härligt att ha så fina grannar som du har,

    Fortsatt gott tillfrisknande! Stor kramis

    SvaraRadera
  9. Det var det värsta! Stackars, stackars dig. Nu får du se till att bli frisk.
    Stor kryapådigkram!

    SvaraRadera
  10. Ingen rolig januari förstår jag! Hoppas det värsta är över nu i alla fall och att du kan börja sova ordentligt. Skönt i alla fall att du har haft god hjälp av grannar och din man!
    Krya-på-dig-kram från Ingrid

    SvaraRadera
  11. Fy vilken pers! Nu får det räcka med sjukdomar hos er för lååång tid framöver. Hoppas du kan återhämta kraft och energi nu.

    Kram!

    SvaraRadera
  12. ååå lilla hjärtat!!
    Nu sitter jag här med tårarna rinnandes....på jobbet...
    Stackars dig..det där låter ju verkligen hemskt och som om det var nära ögat....
    vad skönt att det äntligen vänt. det kommer säkert ta ett tag innan du återfått kraften. Vilken tur att du har underbara grannar. Ögonen tåras bara av tanken på den godhet som ändå finns i människor.
    Det enda jag kan tänka mig att du kan se som possitivt i det hela är ju att en månad gått....du som hatar vinter är ju en månad närmre sommar o sol...;)
    Vi måste absolut ses när du kryat på dig igen. Kan tänka mig att Molly behöver rasa av sig efter den här viloperioden.

    Ha en underbar helg nu gumman!
    Kram Katarina

    SvaraRadera
  13. Men stackare! Min son har astma så jag vet vilken panik det är att inte få luft. Krya på dig!

    SvaraRadera
  14. Oj, oj. Här har det varit lite si och så också med läbbig vinterkräksjuka och envisa franska virusar men som du haft det är vi långt ifrån.

    Tänk Provence, sol, vatten, ljumma vindar så blir det bra!

    SvaraRadera
  15. Ville bara önska dig en härlig helg!
    kram

    SvaraRadera
  16. Tråkigt att du varit så dålig, men underbart att läsa att det vänt! Det är ju så tröttande att hosta på det viset.....stackare!!!! Hoppas nu att alla dina krafter återvänder fort!!!!! Jag önskar dig all bättring! Jag själv har varit ovanligt frisk sista året och det är jag mycket tacksam över! Du har så rätt... nu har ljuset en annan ton och dagarna blir längre och längre... underbart! Skickar en Stor Varm Kram fr C

    SvaraRadera
  17. Usch vilken pärs! Men så fina grannar! Det är guld värt. Så skönt att du är frisk igen och kan njuta av livet igen! Kram Leane

    SvaraRadera
  18. Stackars dig, det var en riktig elak influensa ni råkade ut för och särskilt du. Jag hoppas att du mår bättre och att krafterna återvänder mer och mer. Stor kram till dig! /Eva

    SvaraRadera
  19. Skickar dig en stooor alla hjärtans kram...
    saknar dig vännen...;)
    Kraaaaaaaaam Katarina

    SvaraRadera
  20. Oj vad jag känner igen beskrivningen på vad du gått igenom, normalläge blev just att "sova" sittandes.

    Bra att du börjar komma upp på banan igen.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.