Nu kan det bara bli så mycket bättre...

Helt utslagen har jag varit under januarimånad! T o m hundarna har legat sympatiutslagna...

2012 startade inte så bra här hos oss. Sonen glömde packa ner sina influensabasilusker när han flög tillbaka till Lund före Trettonhelgen och smittan spred sig snabbt här hemma.

Kära mannen insjuknade i feber och hosta, medan jag däremot kroknade helt, på en gång. Feber och hosta som visade sig vara mykoplasma (lunginflammation) och som om det inte var tillräckligt, återvände astman som nästan varit bortglömd i mer än 10 år. Astman blev värre och värre. Till slut åkte jag två gånger per dag till läkaren för inhalering. Dessutom tog inte första antibiotika kuren kål på mykoplasman, så jag fick starta en ny kur. Eftersom jag även är allergisk mot penicillin blev det knepigt med medicineringen.

Vändpunkten blev i fredagskväll, efter dryga tre veckor. Fredag morgon blev det lite av kris, astman hade förvärrats över natten. Vi fick stanna bilen tre gånger på väg till läkaren för att jag skulle få luft. Det blev full fart hos läkaren och efter att ha fått dundermediciner började vändningen sakta men säkert.

Igår lördag åt jag mat som faktiskt smakade något, kunde t o m dricka min första kopp kaffe på dryga tre veckor som t o m smakade hyfsat gott.

Det värsta har varit att jag inte kunnat sova. Direkt när jag lagt mig så har hostan startat. Jag har bullat upp mig med kuddar till ett mer halvsittande läge och på dagarna har jag hängt med kuddar i en fåtölj. Trots det har jag hostat och hostat och hostat och hostat...

Jag har inte registrerat någonting av omvärlden. Månaden januari har bara passerat väldigt snabbt i ett enda töcken. Det enda mitt liv har varit inställt på är intag, men framför allt utblås av luft... Jag har inte heller varit kommunicerbar under perioder. Om jag försökt prata, har jag bara hostat. Rösten är fortfarande väldigt svag och mycket svajig. Men jag känner att jag är på rätt väg!

Idag noterade jag att det var snö därute, ett par centimeter och solen syntes fortfarande efter 1600. Det betyder att saker och ting har hänt medan jag varit "borta"...

Skickar ett stort och varmt tack till våra bästa av grannar!

Jag har varit helt beroende av goda grannar som hämtat ut medicin, köpt hundmat, handlat nödvändigt hem. Bästa grannar som sms:at och ringt för att ha koll på läget, när jag varit ensam, som kört mig till läkaren och som handlat hem mat. Och älskade mannen som i omgångar har fått VAFFA från sitt viktiga jobb... "vård av sjuk fru".

Men som sagt, nu kan det bara bli så mycket bättre under resterande 2012!

Nytt år och nya föresatser...

Japp, så var vi på rätt väg igen! Vägen mot ljuset, solen och våren! Underbara tanke! Mina önskningar uppfylldes, nyåret blev precis lika grön och vacker som julen.

Julen plockades undan rekordtidigt i år. Vi blev 12 personer till nyårsmiddagen och utrymmet behövdes. På nyårsafton plockades pynt ner i kartongerna, även granen togs bort. Endast adventsstakarna får stå kvar veckan ut.

Inga foton togs under nyårsafton, det kanske berodde på att värdinnan hade tagit vatten över huvudet och stod i köket och lagade mat hela långa dagen. Kära mannen trodde nog att jag skulle snusa sött i soffan redan vid 21, men tji vad han bedrog sig. För i detta härliga sällskap, vårt underbara Livsnjutargäng, då blir det mycket skratt och prat som gör att man istället fyller sina energidepåer till max. Jag var därför osedvanligt pigg och kom inte i säng förrän sista gästerna drog sig hemåt vid 04-tiden. Vaknade trots detta tidigt och satte igång med disken och uppröjningen. Lagom tills jag var klar fick jag sällskap av gästerna som legat över ;). Det blev en nyårsdag i soffan, med lite filmer, precis som varje år.

Nu är det nedräkning igen, sonen åker tillbaka till Lund på torsdag morgon. Känns väldigt trist. Av någon underlig anledning känns det svårare för var gång, trodde det skulle vara tvärtom.

Har kikat runt bland bloggarna och ser att många gör tillbakablickar och sammanfattningar av året som var. Jag är inte mycket för tillbakablickar. Varje år har sina upp- och nedgångar med positiva och negativa upplevelser. Det är motgångarna som får en att växa och medgångarna att ge glädje och lycka.

Det enda jag önskar av det nya året är att min familj och vänner får vara friska och inte drabbas av olyckor. Och de av våra vänner som redan hunnit drabbats av olyckor och skitsjukdomar, blir kvitt dem snabbare än blixten och får hälsan och livet tillbaka...

Vill därmed hellre se framåt, nytt år med nya föresatser. Nya drömmar, nya planer, det är det som lyfter mig.

Lite är redan bokat och klart, som vår resa till Sydfrankrike och Marseillan. En hel vecka från 19 maj, tillsammans med delar av vårt härliga Livsnjutargäng. Följer några svenskar som bloggar från Frankrike och det är ljuvligt att läsa och se bilder från jul/nyår med +15, solsken och promenader i underbart vacker natur.

Det kommer en vinter, någon gång, då jag också ska befinna mig därnere och njuta av solen, värmen, maten och champagnen...