söndag, februari 18, 2007

En dans på rosor...

Det är det definitivt inte alltid här ute på landet!!

Helgen har inneburit hårt kroppsarbete. Vårt hus har vedeldning och när vi köpte huset hade vi ju bara de tidigare ägarnas vedåtgång att gå på. Vi har kommit fram till att de nog har levt på ett helt annat sätt än vi. Även om vi tog i med vedinköpet så räcker den inte till. Vi har varit tvungna att köpa in mer ved. Denna gång var den inte färdig kluven utan vi fick den i "längor" vilket innebär att vi har kapat ved idag. Rättare sagt mannen har dragit fram "bakveden" (som den heter) och jag har sett till att veden har hamnat i vedboden. 5 timmar har vi jobbat utan paus!! Nu är det bara hälften kvar till nästa helg...

En varm el rättare sagt het dusch gör att jag känner mig lite mjukare i musklerna. Kommer garanterat känna av ryggen och armarna om 1-2 dagar...

En av våra vänner ringde i kväll och kommenterade vårt arbete... Så bra, då kommer veden ge er värme två gånger!! Idag när ni jobbade er varma och nästa gång när ni eldar och värmer huset... Underbart med vänner som tänker positivt...

AnnaSv skänker er och speciellt I en extra tacksamhet för att han hjälpte oss med vedkapen i somras. Utan honom hade vi aldrig grejat den på plats! En kram till er...

Ny dag och ny vecka imorgon.

4 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag ska åka till Eskilstuna om en stund.
    Ringer dej på eftermiddan om skogen i veckan.

    SvaraRadera
  2. Vilken härlig kommentar om att veden värmer er två gånger!

    Jag tror att jag måste komma på något liknande om mina ouppackade kartonger. Typ att dom glädjer mig under tiden jag packar upp dem, och att jag sen har glädje av dem när allt är uppackat! Ehhh... aja, nåt sånt iaf! :D

    Stort tack för ditt stöd på MSN! Det betyder mycket ska du veta, trots att det troligen inte fixar sig så vet jag att jag har rätt att reagera som jag gör.

    KRAAMAR!!!

    SvaraRadera
  3. Elisabeth!! Det måste ju vara hur mycket ved som helst nu!! :) men det behövs väl, jag vet inte alls vad det kan tänkas gå åt?
    Men det låter lite härligt också, att kämpa sådär, ja låter alltså...
    Kram Camilla

    SvaraRadera
  4. Kära vännen, det var så lite så! Du vet ju hur turkarna är, hjälpsamma intill dumhet. *s*

    Hoppas ni inte har alltför ont i kroppen efter allt arbete! Kanske ska vi komma över och hjälpa till? ;-)

    Kram,
    AnnaSv

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.