söndag, maj 09, 2010

Languedoc del 2...

Dag 3
Morgonpromenad till bageriet och så Bonjour som svar till alla morgonhälsningar man får på vägen dit. Sedan blir det harkel och de väl inövade replikerna:

Bonjour Madame, une pain campagne et deux croissant s'il vous plait.
Merci beaucoup et une bonne journée madame.
Au revoir.


Efter besök i en butik och inhandling av ett stycke kabel, fungerade GPS:en som den skulle. Nu satte vi kurs mot norr och en by som utnämnts till en av de vackraste i Frankrike. Saint-Guilhem-le-Desert ligger högt upp i bergen utefter floden Herault. Samma sak idag, helt underbart vackra byar, blommande träd, andlöst vackra vyer och så alla dessa enorma vinodlingar.
Saint-Guilhem är byggt runt ett kloster med höga berg runt om. På det allra högsta berget finns ruiner efter ett annat kloster som byggdes högt där uppe, allt för att befinna sig än närmare Gud... Helt ofattbart när man ser ruinen hänga där uppe på toppen.

Vi passerade även de närliggande grottorna Grotte de Clamouse, men med en visning som skulle ta 1,5 timme bestämde vi oss för att spara besöket till nästa gång.

Hem valde vi att köra över Langeudocbergen, hann även doppa fötterna i Lac de Salagou.

Vägen slingrade sig fram i detta andlöst vackra landskap. Till slut har man inga ord kvar som kan beskriva byarna eller naturen. Vi valde att köra via en annan av de utnämnda "vackra byarna" Olargues . Behöver jag säga något annat än att utnämningen som vanligt var helt rätt.
Utefter vägen stannade vi till på en av de alla öppna vingårdarna, provsmakade underbara Saint Chinianviner och fyllde en kartong med lite vitt och rött...

Vi var tvungna att köra hem via vår favoritby Roquebrun och ja, vi stannade än en gång till och tittade drömmande på "vårt hus" ;).

På väg hem stannade vi till i Beziers, på en av de absolut fräschaste fiskebutiker jag någonsin sett, Barba Poissons. Allt i fisk- och skaldjursväg fanns där och dessutom vackert exponerat. De hade även en restaurang intill.

Jag plockade fram min 30-år gamla skolfranska och beställde un plateau de fruit de mer, trop grand. Vi fick en gigantisk båt fylld med hummer, krabba, havskräftor, räkor, musslor av olika slag och så hur mycket ostron som helst. Vi åkte hem och åt och åt och så åt vi lite till och sedan orkade vi inte mer, fastän det fanns massor kvar. T o m min kära som tidigare påstått att han inte gillade ostron, åt av dem i mängder. Det här var pinfärskt och helt underbart gott...


Dag 4
Sista dagen innan avresa trodde vi oss behöva lite stadsluft och kanske lite shopping. Bestämde oss för Montpellier. När vi började närma oss staden, ökade trafiken, ljuden blev skräniga och vi ryggade av allt detta. Nej, det här var inte semester och vi rattade oss snabbt ut, utan att passera GÅ.

Kikade istället in i Provence och Arles, som låg en bit bort ;). Betydligt lugnare och mer tilltalande. Efter lite promenad och lunch körde vi hemåt via kusten. Den här kustremsan var inte alls så tilltalande, trist platt och inget mer.

Efter vägen köpte vi 2 kg färsk sparris, som vi tog med oss hem. Sparrisen var i en storlek som jag inte sett i våra butiker. Sparrissäsongen var här och överallt serveras det sparris i alla former.

Kvällen avslutades i Sète med en tidig middag.

Dag 5
Det var med saknad vi lämnade Beziers på lördag morgon. Vi har blivit helfrälsta frankofiler :D.

Allt vi önskade fanns här, inte bara i mat- och dryckesväg, men även den helt underbara frodiga, grönskande naturen, ett landskap med stränder, höga berg, floder och vackra dalar och så alla dessa underbara byar som såg ut som tagna ur en vacker film.

För att inte tala om människorna, alla fördomar ställdes på ända. Fransmännen är trevliga, hjälpsamma och otroligt artiga. Hankade mig fram med mina 6 års franska studier som var dryga 30 år gamla, med glosor och teckenspråk var det inga större problem med språket. Jag förstod mer än jag hade trott och ibland förvånade jag mig själv genom att formulera en hel mening som bara kom, helt spontant, bara så där :D.

Besöker ni Languedoc måste ni prova ett vitt vin som tillhör bland de bästa jag smakat. En druva som tyvärr inte finns i det ordinarie sortimentet på systembolaget, men kan ibland dyka upp i beställningssortimentet.

Picpoul de pinet heter druvan och vi har smakat vinet i olika prisklasser och alla var fantastiskt goda. Perfekt sällskapsvin men helt gudomligt gott till skaldjur och då speciellt till ostron!

En sak är helt säker, vi kommer absolut att återvända till just Languedoc, för vi blev helt betagna...

16 kommentarer:

  1. Så härligt det ser ut och låter! Jag blir riktigt sugen på att åka dit!! Förstår att ni haft en härlig semester!

    SvaraRadera
  2. Så spännande och intressant att få ta del av ännu en reseberättelse!
    Vilken resa ni har haft och Languedoc verkar vara helt underbart!
    Vilken härlig stund jag fick! Tack för att du delade med dej!
    Oj, vad jag blev sugen på skaldjur nu....hm!!!
    Kram
    Lisa

    SvaraRadera
  3. Du har helt rätt. Jag skulle älska Languedoc. Jag börjar nästan gråta när jag läser om skaldjursplatån. Vilken obeskrivlig lycka! Och sparrisen! Två kilo. Fantastiskt. Jag köpte färsk Gotlandssparris häromdagen för 25 kr / hg. Då har man inte råd med två kilo precis... Jag är så glad för er skull. Vilken ljuvlig resa.

    SvaraRadera
  4. Läst och dreglat... och följde genom dina ord med lite på resan! Tack snälla... du vet ju min dröm om Provence.

    Varm kram... o snart ses vi!:)

    SvaraRadera
  5. Det osar drömsemester om dina ord=) Ni har verkligen njutit av den det förstår man! härliga bilder att ha när man längtar tillbaka=)

    SvaraRadera
  6. Jösses vad underbart allting låter. Vilken härlig och vacker resa ni har gjort. Snacka om att bli avundsjuk!!

    Duktigt av dig att hänga med på franska språket, jag upplevde ungefär detsamma fast i mitt fall är det 55 år sedan jag studerade det!

    Ha det gott i Sverige nu - kanske kan ni festa på rabarber som väl har kommit upp nu? Kram

    SvaraRadera
  7. Sååå ljuvligt! Längtar ännu mer till Frankrike efter det du berättat om maten vinet och allt det vackra.

    Kram och jättestort TACK!

    SvaraRadera
  8. Var tvungen att titta in igen och njuta av både bilderna och matpoesin. Kram.

    SvaraRadera
  9. Nu har jag också läst och njutit och blivit hungrig!

    I morgon kommer ett av alla franska fönster .-)

    Tack för titten!

    SvaraRadera
  10. Ja. Det var väl bra att du tänkte på mig i både söder- och nprrgående transport förbi Flemingsberg igår, för jag var inte där. Jag var hemma.

    :)

    SvaraRadera
  11. Så härligt det låter. Och vilken tur att ni kom iväg och att allt blev så bra!!

    Vi har kvar att upptäcka området där ni varit. Har inte varit i Languedoc sedan tonåren utan njuter av vår liv i Var istället nu. Men det kommer, särskilt Sète och Bezier vill jag gärna återse!

    SvaraRadera
  12. TACK för att du delade detta underbara med oss...... vilken härlig resa.....visst längtar man ut i världen, det finns ju så många underbara platser....... Vilka fina bilder du tagit och nu blir jag så sugen på musslor och skaldjur...... idag regnar det och jag "myser" inomhus! Önskar dig rn skön helg! Kram fr C som nu ska drömma vidare om Frankrike.....

    SvaraRadera
  13. Det är nåt speciellt med att bila på det där viset. Minnen för livet. Och så de där franska färska skaldjurstallrikarna... *suck*.
    Och bagerierna... *suck*.
    /I.

    SvaraRadera
  14. Du ser ut att ha haft en alldeles underbar semester själv. Vad bra, då byter vi mina restips från Kreta mot dina från Frankrike ;)
    Skulle gärna fara dit, tänk vilka matreportage jag skulle kunna få till av det.. De har ju ett fantastiskt kök.

    SvaraRadera
  15. Vilka fantastiska bilder, jag älskar alla dessa charmiga hus, för att inte tala om alla dessa vackra fönster! Intressant och färgglad reseberättelse, ett ställe man absolut skulle vilja besöka. Kramar

    SvaraRadera
  16. Mmmm.....Jag vill också....

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.